Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C »’8 )
Jag ville begynna min lista med en förtjent ocli
ansedd militär. — Akta er för sådant folk, sade
man mig, de äro för mycket vana att lyda. De
äga intet frihetssinne. — Jag föreslog en Kapitalist.
"Ban har sitt eget interesse. Han är älskare af
stryp-■systemet." — Men se här en högt uppsatt man, som
lauge ägt allmänt förtroende. — "Han är förlegad,
han följer icke med sin tid, ban är för mycket
in-hönt med gamla fördomar." — JVå, än denna
berömde talare, som så ofta tagit våra rättigheters
försvar? — "Han är för mycket radikal, och handlar
blott efter personliga intryck." — Nå väl, den der
förtjenta embetsmännen, hvilken i många år varit
en prydnad för sitt stånd?-— ’’Han är amovibcl och
följaktligen icke oberoende till sina tänkesätt." —
Jag känner en ung man, som gjort sig bekant för
liberala tänkesätt. Han är säkert pålitlig, så
mycket mer, som ban icke är i tjenst. — "Akta er för
den; ban ämnar gå riksdagsvägen till höga
embeten." — Välan, jag öfverger alla embets- och
tjenstemän. Jag vill fylla min lista med possessionater.
— "Hvad tänker ni på? De flesta af dem känna icke
de ärenden, hvarom är fråga och äro genast förda
bakom ljuset. De andra åter äro så kallade
vandaler, som ruinerat sig genom höga egendomsköp, och
genom sedel-utsläppniug vilja förstöra vårt mynt." —
Det återstår då blott en klass af medborgare, på
hvilken jag kan rösta, och som hvarken är
beroende genom tjenster, eller ledd uf borgerliga
beräkningar. Jag menar de lärde. — "Dessa äro jemnt
de sämsta af alla, — ideologer, fantaster, drömmare,
abstrakta menniskor, med en mängd theoretiska sy-
> den minsta erfarenhet. De skulle
vända opp och ned pH jrrrfc–-—–-
Nedslagen af alla dessa invändningar, och ännu mer
förbryllad af de råd, man gifvit mig från alla håll,
gick jag bit, för att samla mina tankar, då
händelsen gjorde, att jag råkade er. Ni skulle göra mig
en tjenst, om ni ville säga mig er mening i denna
sak. — Alltför gerna, svarade jag. Jag resonnerar
så här:
Hvad behöfver fäderneslandet i detta ögonblick?
— Enighet och lugn. — Gif er röst åt män, som
äro modererade och tänkande, som föredraga det
allmännas vinning framför sin enskilda, utan
ärelystnad att vilja spela någon roll; vänner af frihet utan
sjelfsvåld, af magt utan despotism, och på en gång
beredde, att försvara folkets rättigheter inför
thronen och thronens rättigheter inför folkets ombud.
mitMtt.
Svenska Akademiens offentliga sammankomster
den 1 och 3 Nov.
Med ett Minnes-tal öfver framlidne StatsRådet
Grefve Wirsén, gjorde Kammarherrn v. Beskow sitt
inträde i Svenska Akademien sistlidne Lördag.
Ämnet var vigtigt och omfattande, ty Wirsén var en
utmärkt, ja, det kunde nästan sägas, stor man, —
en benämning, som icke alltid kunnat .tilläggas de
personer, hvilkas låftal utgjort debuten för de
inträdande i vittra samfund. Hans mångfaldiga
verksamhet, hans vexlande lefnadsöden måste äfven
göra taflan rik på innehåll. Men en mångfald af den
beskaffenhet, som Wirse’ns Statsmannabana företer,
får dock endast i den noggranna historiska
teckningen sin egentliga användbarhet. Memoiren, — se
der en plats för skildringen af Wirse’ns offentliga
vandel. Äreminnet, eller, Som är i detta fall
detsamma, Åminnelsetalet, i den mening, som är oflig
vid inträdet i en vitter församling, är något helt
annat. Dess syfte är allena ett pris af den
bortgångnes förtjenster. Att intaga skuggpartier, vore
härvid ej skickligt; men ickedessmindre kan en
målning, med blotta dagrar, ej få ett lefvande uttryck.
Clair-obscuren är, vid skriftlig och mundtlig
framställning lika npdig, som i måleriet. Det blir
der-förutan ingen natur, ingen individualitet. Men, som
sagdt är, efter det antagna sättet, att, vid dylika
tillfällen, som det ifrågavarande, skildra en persons
charakter och lefnadslägen, är en förskuggning icke
tillåten. Närbelägenhelen af hans verksamhet intill
den tid, då teckningen foretages, hejdar ock i mer
än ett afseende penselns fria drag. En senare
efterverld kan ensam våga, och kan äfven ensam utföra
fullständigt en målning, der färgerna äro jemnt
for-delta, odi der icke allt ar ljus. Vid så fatta, eller
rättare fattiga, omständigheter, är det för talarenen
lycka, om hjeltens talanger innebära något poetiskt,
om lians lefnadslopp erbjuder något pittoreskt,
eller om hans öden gruppera sig till en lörande
målning. Detta var icke fallet med Grefve Wirse’n.
Han var ett snille, men detta var rigtadt
hufvudsakligen på statshållningen och allmänna förvaltningens
materiella delar, — allt saker, hvilka, ehuru
förträffliga för sig, ej gifva anledning till poetisk
lvft-ning. Företräden uf detta slag tillhöra historien,
ej vältaligheten.
Ur denna synpunkt var Grefve Wirsens Minne
för Hr v. B. ett svårt problem. Föremålet var stort
och högt, men icke poetiskt; oeh dock måste
vältn-M»’>eten, i vitter bemärkelse, äga en poetisk grund.
Vid en lofskrift a. na p>cr nödigt. Inbill-
ningen kan föra mig til» ett land af idel solsken
-förståndet kan det icke. En strängt politisk,
Historisk eller moralisk betraktelse blir en tom
deklamation, med mindre den har sådana motvigter af
sanning och redbarhet, hvilka ej kunna inrymmas i ett
Äreminne. Funtasien har deremot så mänga
tillgångar, att, så snart den får fritt spel, kan den straxt
dikta sig ett litet Arkadien. Men vid det här
angifna fall erbjöds ej talaren detta fria utrymme för
diktens trollmedel. Han måste hälla sig till en mera redbar
verklighet, utan att likväl fà se denna med forskarens
stränga öga. Den dubbla svårigheten ofen teckning,
som hade till syfte en utmärkt personlighet, hvars
bedrifter likväl ej voro sådana, att de föranleda till
inspiration för konstnären, är en omständighet,
hvilken, om än öfvervunnen, vi trott oss ej böra
undanhålla.
Hr v. B. öppnade sitt Tal med betraktelser öfver
minnesskriftens syfte och betydelse. Den var sann ,
vacker och originellt uttänkt, och gaf honom
anledning, att återföra uppmärksamheten på Akademiens
ändamål, hvilket vi här finna måhända klarare
fattadt och noggrannare bestämdt, än hos sjelfva den
snillrika Stiftaren; så vidt man har rätt att dertill
dömma, i anledning så väl af Akademiens stadgar,
som af det Kunga-Bref, hvarigenom Akademien in—
stiktades. Derefter vidtog framställningen af
Grefve Wirsens lefnadsförhållanden, embetsmanna-befatt—
ningar, medborgerliga dygder och förtjenster om
fäderneslandet, mjrd inflätade reflexioner öfver
statsmannens bestämmelse och öde, finansernas inflytelse
på samhället o. s. v.; samt slutligen en målning af
den hädangångnes personliga egenskaper, hans skrift—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
