Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 33. 1828.
Tryckt
hos
Johan Hörberg.
STOCKHOLM.
den 29 N
13tlH.inHe Bonsf.
_ T Lithografien.
Xinr i allmänhet — så hafva vi frågat oss —
uppfinningen af Lithografien förmånligt verkat pà
konst-odlingen? Har ett varmare deltagande för
konsten genom densamma blifvit spridt, och är den ett
medel för artisten, att göra ett <teg närmare denna
höjd, hvarifrån Raphael och Michel Angelo stråla i
dförvansklig gloria, inen hvartill vägen ty värr
synes vara förlorad? — Den förvånande mängd af
produkter, hvilka från Stentryckerierna stundligen
utspridas öfver hela den bildade verlden och bland
alla samhällsklasser, tyckas, vid första påseendet,
jakande besvara dessa frågor. Men en början tiM
närmare undersökning är tillräcklig, att öfvertyga
0111 motsatsen. I hela denna gigantiska, ärligen
pro-grcssift tilltagande massa af lifhogratierade blad,
hvarannan olika i form, storlek, anspråk o«’h
konstfärdighet, men öfverensstämmande uti det
ögonblickliga, eller åtminstone högst relativa intresse, de
erbjuda, finner man endast undantagsvis ett o<*h
annat, hvilket — ehuru alllid på ett ofullkomligt salt
— utbreder kännedomen om arbeten nt den mera
upphöjda arf, hvarigenom konstens sanna intresse
befordras. Till sisloämnde ändamål, hvilket
Kopparstickare-konsten så fullkomligt uppnått, synes
Lithografien, åtminstone i dess närvarande sk ick ,
också ej egiind. Ingen lärer vilja bestrida den
omätliga skillnaden mellan dessa båda uppfinningar, till
den förras fördel, och vi ämna ej i detta fall ingå
i en öfverflödig bevisning. Men vi hafva, vid
jemförelsen dem emellan, trott oss upptäcka ett
sträfvande hos den senare, ntt uppnå, om ej uttränga
den förra, och detta på en alldeles ny väg.
Gravyren i koppar, som konst behandlad,
uppkom nemligen, efter all sannolikhet, såsom ett
medel, att af sådana konststycken, hvilka föllo den
tidens publik mest i smaken, lemna afbildningar,
som, i anseende till sin stora mängd, vore lättare
alt erhålla, än fullkomliga kopior af sjelfva
konstverket. Den var såle.iis i sin upprinnelse en
sui-vante af myteriet, och har i denna egenskap ända
till vår ’ tid bibehållit sig. Visserligen gifvas
exem–pe- , att gravyren blifvit sjelfständigt behandlad, och
att nlmärkta konstnärer begagnat denna väg, för att
på densamma dirccte låta konstalster komma i
dagen; men dessa, för det mesta etsningar, kunna
räknas soin undantag, och bestå hufvudsakligen i
esquis-ser, eller ämnen af ringa omfattning, samt äro
vanligen lätt och ulan serdeles omsorg utförda. Det
utan all jemförelse största antalet utgöres dofk af
efterbildningar af målade stycken, och till detta
ändamål är ock Kopparstickarekonsten alldeles lämplig.
Dess stora omfång, från de finaste, nästan
omärkliga punkter, till de gröfsta och starkaste streck, gör
del för henne möjligt, att återge de mest vexlande
•effekter, och ntt med kraft och klarhet uttrycka och
Ibcgränsa dc föremål, den omfattar.
Under hvilka olika aspekter, med hvad olika ^m
språk, har ej Lithografien uppträdt? Redan från sm
första upphof skiljande sig från konsten, har hon
en början bemägtigat sig ’en af dennas lägre arte
och bearbetat den på egen hand. I mechanismcs=*
hvarmed sjelfva typen skapas, och i sättet, hvai- jr»
bilden mångfaldigas, — antingen uppfinningen, i bci
da dessa afseenden ännu icke är rätt utvecklad, el
ler den ej är danad, att vinna en större fullkorn
ning, — ligger redan en omöjlighet, att frambring-cx
något så fulländadt, som fordras, för att ge en rig-
tig och väldig id*/ om ett artistiskt verk af
högras-slag eller större omfattning. Det obestämda i kont —
turen,, förorsnkadt af bristande fasthet i det fet^m
ämne, hvarmed ritningen på stenen verkställes; de C
tunga, ojemna, föga genomskinliga i förskuggnin —
garne, jemte bristen på nyanser, hvilka frambringa
rundning och clair-obscnr, — en följd af de
svårigheter, tryckningen i synnerhet af större plancher nr
underkastad; — detta sammantaget vållar, att
lithografien egnar sig nästan uteslutande åt det så
kallade crayon-manéret, ett undcrordnadt slaa af
era-vyr. hvifta -fin4a«< m». ut. lämpligt endast att
reproducera elementar-ritningar och obetydligare
konstalster. Men med alla dessa ofullkomligheter, äger
Lithografien en egenskap framför
Kopparstickarekonsten, — den, att i trchniskt afseende nästan ej
behöfva något eget handlag, eller erfordra någon
serdeles öfning. Konstnären kan nemligen, då ban ej
höjer sina anspråk öfver lithografiens tillgångar, på
stenen med lika lätthet, som på papperet, utföra sin
ritning; behöfver således ej ens transportera den,
och än mindre betjena sig af en annan hand, för
reproduktionen deraf, samt undviker på det sättet,
att låta den mer eller mindre framgången af sitt
arbete bero af en kopparstickaras större eller ringare
skicklighet. Uti denna egenskap synes oss
lithografiens hufvudsakligaste fördel bestå, och utur
densamma härflyta ock de skäl, som göra densamma
skadlig för konstens högre ändamål. Ty, om det fi ena
sidan ej kan nekas, att framställningen ofta far det
friska, lefvande, rörliga af en improvisation, och
att detta produktionssätt anstår synnerligast ett
eldigt, häftigt skapande geni, så måste à den andra
sidan medges, att, då sådana mi||en äro temligen
sällsynta, deri sjeJfcvåldiga lättheten af arbetet är
alltför mycket förförisk, att ej locka en hvar,
hvilken hunnit nog långt, för alt i lösliga drag förmå
uttrycka en ännu läsligare tanke, att såmedelst
per-petuera sinn inbillade snillefoster. På detta sätt
kallar det expeditiva framställningssättet en mängd
half-artister i dagen, hvilka med begagnande af
konjunkturen och tillfälliga intressen, smickra det egoistiska
tidehvarfvet, följa publikens smak på snåren, och
bemöda sig, att visa densamma, hvad den nu för
tiden med den omåttligaste fröjd beskådar, —
bilden af sin egen lilla hvardnglighet. Detta
bemödande, att slafviskt (olja tidsandans syftning, bar
också för dem medfört en tidehvarfvet fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
