Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C »’148 )
enskilda subjekterna, till en början lemna en kort
skildring af åtskilliga de utmärktare bland Englands,
Frankrikes och Italiens yngre författare, för att
sedan, i ett belt, söka öfverskåda fältet för deras
verksamhet. Den litterära teckningen är visserligen allt,
hvad som för närvarande i detta hänseende kunde
fordras. Men då det kunde interessera en och annan
af våra läsare, att, jemte vitterhets-idkarens
charak-teristik, äfven finna några drag, hvilka målade
honom som menniska och medborgare; helst dessa
enskilda förhållanden alltid betydligt verka på den
æsthetiska utbildningen; ocb då det lilla galleri af
titlandska författare, vi tänkt sålunda uppställa,
derigenom kunde blifva af ett varaktigare värde, såsom
en liten biografisk skildring af bekanta personer,
tveka vi icke, att till den litterära analysen bifoga
jemväl de hufvudsakligaste data af deras enskilda
förbindelser och lefnads-öden.
Efter denna inledning, hvilken, vi hoppas det,
tillfyllest anger den synpunkt, ur hvilken vi önska, att
vårt tiågot vågade företag måtte blifva bedüindt,
skola vi, då rummet icke för denna gång medger,
att fortsätta denna artikel, med det första begynna
serien af utländska vitterhetsidkare med cn af de
berömdaste af £a*e-Skolan, iieuil. skalden IVordsworth.
En Riksdags fr äga.
Bland ämnen, hvilka angå den allmänna odlingen,
men ännu blifvit af oss föga vidrörda, är
lagjtirenheten. Endast en gång ha vi haft tillfälle all
lemna några upplysningar i juridisk väg. Då likväl
tfcnna vetenskap är af alla den mest praktiska, och
den som mest ingriper i samhällets alla
förhållanden , bör den ntpöxtt ®tt af fnrcmül«n fö» en tidning,
som behandlar frågor rörande den allmänna
bildningen. Också, när cn längre fortsatt bana beredt
oss lägenhet, att bringa till mera jemvigt, hvad
nu kau sakna en sådan, ämna vi tid efter annan
upptaga vigtigare företeelser inom lagkunskapens
område, så vidt deras behandling låter sig förena med
det sätt att framställa, hvilket vi uti andra
punkter trott oss böra lämpligast följa. Våra läsare
skola således cj besväras med den vetenskapliga Skot
lans föredrag. Kathedren har sitt språk; tidningen
sitt. Lika litet vilja vi komma i kollision med dem,
som införa rättegångs-handlingar och dylikt. Vi
skola söka strängt följa vår angifna plan, jemväl då vi
finna oss föranlåtna, alt ingå på ett förut obeträdt
filt.
Hvad egentligen föranledt oss, att nu börja
undersökningen i juridiska frågor, är en af Friherre C.
H. Anckarsvärd i Bidd. och Adelns plenum för d.
la dennes väckt motion, angående preliminär
granskning af de hufvudgrunder, hvarpå Förslaget till ny
Civil-lag stöder sig, i de punkter nemligen, der förf.
af nya Lagprojektet antagit andra principer, än dem,
som i 1734 i"11"5 lagbok förefinnas, således i fråga om
Giftorätt, Arfsrätt, Myndighets-La garna, Testamente,
Crcdit- ocli Utsöknings-föfhiillanilen, Arfvejord och
Börd, samt Domstols-inrättningen. Denna motion är
obestridligen en af de vigtigaste, hvilka under
närvarande Riksmöte blifvit framställda; och vi skynda
derföre, att i vår lilla mån söka dervid fästa det
allmännas uppmärksamhet. Förf. till denna uppsats
har serskildt den tillfredsställelsen, att se en af
ho-fcom för liågra år sedan i cn tidning införd artikel
i denna del bekräftad af en bland Riddarhusets
utmärktaste talare. I hufvudsaken är han ined
Friherre A. fullkomligt ense; resultatet är enahanda;
blott tankegången har varit en annan. Han
anmärkte vid förra tillfället såsom ett hufvudsakligt fel hos
förf. till Lagförslaget, alt de utarbetat en lag efter
grundsatser, hvilka ej ännu blifvit af nationen
antagna och godkända, utan fortforo att vara
tvisteämnen inom rätts-spekulationens område. En
lagbok bör intet annat ionehålla, an en tillämpning af
satser, hvilkas rigtighet är hos folket allmänt
erkänd; den skall vara en produkt af tidehvarfvets
bildning. Lagprojektet deremot är i många delar
fotadt på förutsättningar, hvilka möjligen befinnas
origtiga; och, skulle sådant intruQu, faller bela den
byggnad, som derpå är upprest.
(Slut e. a. g.)
CficatfT.
Thcater-Bulletin.
Läsaren torde vänta sig en kort resiimc af det
’mest anmärkningsvärda på theatern, sedan vår sista
Bulletin. Vi skola söka lemna cn sådan.
Lyriska repertoiren har haft Zemire och Azor,
Preciösa ocli Hvita Frun. Öfver den förstnämnda,
under denna tid uppsatt på scenen, ha vi serskildt
yttradt oss. I afseende på dc bada andra har inlet
nytt tilldragit sig; begge äro uf allmänheten
omtyckta, synnerligast den första.
Det vigtigaste på dramatiska scenen har varit
Virginia, Hamlet, Juden, Spelaren. Juden, en af de
bättre picser, som uppföras, har dertill lyckan af Ilr
Hjortsbergs genialiska spel. Oin Virginia är förut
tntdt. om speiei 1 »pelaren ar e] mvciet att sSga.
Mot utdelningen af rollerna i Hamlet kunde eu ocl»
annan erinran göras. Hufvudro|len tyckes bort
vara anförtrodd åt Hr Almlöf, söm den enda at
aktörerna, hvilken har i sitt spel en mera bestämdt
tragisk hållning. Orsaken, att Hr Torssloiv fått
denna personnage på sin lott, lärer varit, att Hr
AI111-löfs anlag för tragedien ej, vid detta styckes
uppsättning, ännu syntes afgjorda. Emellertid, och
ehuru charakteren af Hr T:s spel företrädesvis
bestämmer honom för komedien, och vissa delar af
tragedien (såsom Seids roll i Mahomet, Mortimers i
Maria Stuart, der häftighet och enthusiasm äro
hufvudsaken), ar ban likväl i vissa hänseenden lycklig
såsom Hamlet; eller rättare, ban har sina lyckliga
ögonblick. Under den låtsade vansinnigheten äger
han ofta mycken naivetet. Hamlet är onekligen cn
af de tacksammaste roller, som gifvas; också blef
Hr T., efter ridåns nedfällning, framkallad på
scenen. — Att ickc Drottningens roll är öfverlemnad
åt Mams. Strömstcdt, är oförklarligt, likasom alt
icke Hr Hjortsberg, eller någon annan, spelar Polonius.
Passionen och Förnuftet, samt Den unga gifta
mannen höra till den bättre klassen af de nya Franska
komedierna. De äro icke utan värde. Hr Torsslow
ar på sin plats i båda pieserna. Det lifliga och
otvungna, som är honom eget, ar ett nödvändigt
requisitum i denna art af skådespel; men man
kunde kanske Önska sig mera noblesse och god ton. Fru
Lindström är så väl i förstnämnda stycke, som i
Ondsinta Hustrun, mycket lycklig. Man finner aili
hvad man sökci: eld, qvickhet, naivetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
