Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C ’44 )
Att i en praktfullt upplyst sal hora en natursång,
der icke utmärktare naturgàfvor röjas, gBr icke
mycken verkan. — Harmoni-musiken förtjente samma
loford, som vid första koncerten. Salongen tycktes
vara till nära hälften uppfylld.
En Riksdagsfråga.
(Slut fr. föreg. N:r.)
Ett experiment med en af Lagförslagets nya
principer är redan gjordt uti reduktionen af
Bergs-Com-merce- och Kammar-Collegierna. Enligt hvad vi
af väl underrättade personer erfarit; skola
redan de största svårigheter härvid hafva uppstått;
och om också olägenheten af det nya är, till följd
af ovanan, mest känbar i början, äro vi likväl
öf-vertygade, att saken måste falla, emedan den
hvilar på en presumtion af mångsidiga kunskap och
erfarenhet hos Domaren, som icke kan skäligen göras.
En jurist kan omöjligen, åtminstone ej förr än efter
en långt tillryggalagd bana, innehafva tillräcklig
theoretisk kännedom i både allmän lag, och
serskilda stadganden rörande Bergverk, Handel,
Kammarärenden, m. m., samt derjemte praktisk kunskap
t. ex. om Bergshandtering och dermed
sammanhängande bruk och sedvanor, för att kunna med
tillbörlig säkerhet handlägga alla dessa ämnen. Det
torde fördenskull snart befinnas, att serskilda
domstolar, hvad angår sak, eller, för att tala i det
vetenskapliga språket, fora privilegiata rattone rerum,
hö ra bibehållas. Deremot anse vi, att ett
serskild! forum för olika samhällsklasser fratione per
sonar ur ny är icke a|lenast utom all behöflighet, utan
äfven föranledande till mycken orfcda och till
många lika skadliga, som obehagliga kollisioner. Att
bedömma ett rättsförhållande, som angår en
Adelsman, en Fänrik, en Stallmästare, är på intet vis
svårare, än om det beträffar en Köpman, en
Brukspatron o. s. v. Borgrätt, Krigsrätt, forum för
Adelsman och dylikt, borde således nllysas. Äfvenså de
privilegierade fora, hvilka afse endast stället, der
brott begås, t. ex. Slottsrätt. Om ett lagbud
öf-verträdes inom jurisdiktionen af ett Slott, är
förbrytelsen för ingen del svårare att uppfatta, än om
den timat på allmän landsväg. Alla slika, från ett
numera alldeles upplöst feodalsystem härledda
förmåner för enskilda personer, kunna så mycket
hellre försvinna, som anledningen dertill bortfallit
under ett förändradt samhällsskick. Det gifves ej
längre derföre någon ratio legis; ocb för den historiska
kontinuiteten skull allena, kan man ej anse sig
förbunden, att bibehålla föråldrade inrättningar. "Man
bör, såsom ett snille nyligen yttrat, ej dagtinga med
fördomen." — Huruvida åter bibehållandet af
serskild domstol vore, med afseende på det alldeles
egna förhållande, som med studenter äger rum,
lämpligt vid Akademien, är en fråga, öfver hvilken
vi ej nu ha tillfälle att yttra oss.
Vi ha här genomgått endast frågan om
privilegierade fora. Det vore lika lätt, att i de öfliga af
Friherre A. anförda ämnen visa, huru mycket de af
Lagförslagets förf. upptagna grundsatser äro
underkastade tvistighet. Om — hvilket vi till och med
hålla ganska sannolikt — t. ex. BondeStåndet ej skulle
gå in på jemlikhets-grundsatsen i afseende på Gifto-
rätt, Arfvejord, m. m., skulle ju alla de derpå
grundade lagföreskrifter af sig sjelfva ramla. Man kan
derföre icke nog behjerta Friherre A:s framställning
om nödvändigheten af dessa frågors preliminäia
afgörande af Konung och Ständer. AH
detalj-under-sökning blir derförinnan ändamålslös. Äfven vi
önska, att lagboken må blifva "en enkel och
lättfattlig folkbok" och att de nu gällande
Förklaringar öfver lagen, samt öfriga utkomna stadganden,
må bringas till enhet, sammanhang och
öfverensstämmelse med samhällets närvarande bildningsgrad;
allt saker, hvilka denna artikels förf. i sin förut
åberopade omständligare utfört. Hvad som i första
handen torde påkalla granskningens omtanka, är
Handels-Missgernings-Straff och
Rättegångs-Balkar-na; emedan de mest bero af förändrade
samhällsformer , olika seder och ett annat skick af
industriella rörelsegrenar. Synnerligast lärer
Missgernings-Balken tarfva en total omskapning, äfven till
principerna, hvilka äro flera hundrade år äldre, än
formen.
Vofcyonrrt.
= Ett nyligen ankommet bref från Rom
innehåller: I anledning af Kronprinsens af Preussen
hit-komst hafva samtliga Tyska artisterna föranstaltat
en exposition af måleri- och skulptur-arbeten. Med
fägnad bemärker man, att det gammal-Tyska
affekterade maneret^ hvilket en tid var så mycket p4_
modet, och hvarigenom konsten skulle tvingas, att
så till sagande gå baklänges, börjar försvinna hos
de yngre konstnärerna. — Konungen af Bayern har
sysselsatt åtskilliga af de Tyska skulptörerna
härstädes med beställningar af basreliefs för ett museum
i Regensburg, under namn af IValhalla. De ämnen.,
Konungen sjelf uppgifvit, äro: Göthernas utvandring;
åtskilliga af deras segrar öfver Romarne; Roms
intagande af Alarik; och antagandet af christna läran.
— Thorwaldsen är sysselsatt med ett kolossalt
monument öfver Påfven Pius VII.
— En ny månadsskrift under namn af Nemesis
har utkommit i Köpenhamn, utgifven af J. IV.
Schmidt. Den ämnar redogöra icke allenast för
Danska litteraturen inom Danmark, rnen äfven den
behandling, som deraf blifvit gjord på främmande
språk. Första häftet innehåller, bland annat, eh
artikel öfver Millers öfversättning nf Frithiof
jemförd med tvenne andra af Rahbcck och Boye.
= Silvio Pellico — en af de mest utmärkta
poeter, Italien frambragt i senare tider, och författare
till tragedierna Eufemio da Messina och Francesca
da Rimini — är ändtligen befriad ur det fängelse,
hvari han hållits några år, för sina liberala principer.
Under revolutionen i Piemont var ban medarbetare
i den frisinnade journalen il Consiliatore.
= På Tidningen Heimdall, hvilken nästa år
utgifves, efter samma plan, som hittills, kan med 5
R:dr B:co för årgången 1829 prenumereras i
Stockholm hos Hrr Norman & Engström, och i
landsorterna på postkontoren, mot vanlig tillökning för
postförvaltare-arfvode. — Nästkommande Lördag
utdelas, till Prenumeranterne af denna årgång, ett
fullständigt real- eller sak-register på de i
Tidningen influtna artiklar; till deras tjenst, som skulle
vilja samla bladet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
