- Project Runeberg -  Föreningen Heimdals folkskrifter / Underjordiska inflytelser på jordytan : om nivåförändringar jordbäfningar och vulkaniska företeelser /
8

(1893) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Långsamma nivåförändringar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin mening: det kunde icke vara hafvet, som sjönk, ty då
borde alla kuster stiga lika mycket, alldenstund hafvet
(som han antog) alltid har samma höjdlinie (nivå); därför
måste det vara landet som höjde sig.

Från den tiden antog man allmänt, att här verkligen
var frågan om en rörelse hos fasta landet; och sedan man
nu blifvit uppmärksam, fann man snart på många olika håll
nya tecken till dylika rörelser. Hamnar uppgrundades, far-
leder måste öfvergifvas; 1860 års nya sjökort för Åbo—
Åland upptog 83 nya grund; långt inne i Sverige, där ingen
tanke på sjöfart kunde finnas, hade redan Celsius hittat
ankaren och båtar, och högt uppe i de norska fjellen, 200
m. öfver den nuvarande vattengången, såg man märken
i berget, som endast kunde vara gjorda af hafvet (strand-
linier), så mycket säkrare, som hafvet lämnat efter sig ska}
af sina smådjur däruppe. Det är intet tvifvel om, att hela
Skandinavien sakta och tyst växer i höjden. Och det är
ingalunda ensamt om en sådan förändring. De gamle ro-
marne hade till skydd emot de vilda folken i norra Skot-
land byggt sig en mur, som gick rätt igenom landet från
viken Forth till viken Clyde (Kleid); naturligtvis gick mu-
ren ända ut till sjön på bägge sidor, eljest hade den ju ej
varit till någon nytta; men nu, efter 1800 år, kan man lätt
gå fram emellan muren och vattnet, där är 8 m. mellan-
rum; Skotland måste således hafva höjt sig och därmed
förvandlat en del gammal sjöbotten till land. En berömd
polarfarare, holländaren Barents, omtalar, att han år 1594
på ett ställe utanför norra Novaja Zemlja fann sandbankar
på 40 m. djup; när man sedan kom dit igen, år 1871, så
fann man några låga öar sticka upp ur vattnet på samma
ställe; här har alltså hafsbottnen höjt sig med öfver 40 m.
på mindre än 300 år. På samma sätt fann en resande år
1761 en liten ö ligga för sig själf vid Sibiriens kust, men
60 år senare fann en annan resande henne sammanvuxen
med fastlandet. Långt inne i Sibirien, ända till 30 mil från
stranden, har man funnit hafssnäckor och drifved (träd, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:24:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heimdals/10/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free