Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
före stöten, stundom svagt, men vanligen oerhördt starkt, så
att det t. ex. i Anderna höres hundrade mil, vida starkare än
den starkaste åska, än sammanhängande i ett enda dån, än
smattrande som en kanonsalva — öfverhufvud det starka-
ste ljud, som kan förnimmas på vår jord; i brunnsöppnin-
gar höres det allra mäktigast. Detta dån är jordbäfnin-
garnes säkraste kännetecken och kan förorsakas af en enda
stöt på samma sätt som åskdundret efter en enda urladd-
ning; stundom höres dånet utan att stöten kännes upp. En
vanlig verkan af jordbäfningar är också hafvets undan-
vikande och återkomst med svallvågor, såsom vi funnit i
våra exempel från 1755 och 1783. Då ropet ljuder på
Limas gator, att "hafvet drar sig undan!", då släppa in-
vånarne allt hvad de hafva för händer och skynda upp på
bergen, ty de veta att det kommer fruktansvärdt igen. I
allmänhet äro jordbäfningarnes följder, såsom dessa svall-
vågor, ramlande hus, eldsvådor, farligare än själfva stöten.
En sjöbäfningsvåg sköljde alldeles bort hela Callao (Kaljåo)
i Peru d. 28 okt. 1746; en annan, som gick öfver Jamaica
d. 7 juni 1692, tog ett stort fartyg ur hamnen och place-
rade det på hustaken midt emellan ett par skorstenar! Dock
kunna äfven svåra jordbäfningar på små öar underlåta att
framkalla svallvågor — så Ischia 1883 och Zante 1893;
troligen har då härden varit belägen under själfva sjöbott-
nen. Sjöbäfningsvågorna lyfta så vida vattenmassor på en
gång, att skepp på oceanen icke känna af dem, och till-
ryggalägga på kort tid otroliga sträckor; så gick från Sm
moda i Japan 1854 en våg till S. Fransisco på 12 l/2 timme,
från Arica 1868 en våg till Australien på mindre än 23
timmar, och de jordbäfningsvågor, som åtföljde vulkan-
utbrottet vid Krakatoa 1883 (se nedan), gingo åt väster
och öster om utgångspunkten, möttes på andra sidan af
jordklotet, återvände och genomlöpte ytterligare 3 sådana
hvarf, innan de skvalpade bort! — Plötsliga sänkningar af
marken — att skilja från de sekulära — uppstå ej sällan
såsom vid Arica 1868, där en hel stad sjönk i jorden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
