- Project Runeberg -  Hela världen : hennes bästa tidning / 1929 /
8

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En Man Har Tråkigt

Det är svårt att likgiltigt se på, när lyckan
håller på att skövlas för den man håller av.
Man vill gärna ingripa. Men är det klokt?

Ingen av oss var vidare förtjust
över Janes, vår systers,
giftermål, och vi voro mer än
glada, då vi märkte att det
i alla fall slog väl ut. Min
svåger försökte på alla sätt att
vinna vårt gillande, och så
småningom lyckades han också ganska
bra i dessa sina ansträngningar.

I fjol sommar beslöt han att
låta Jane resa bort över sommaren
för att vila sig. Hon hade inte
varit riktigt frisk sedan deras lilla
flicka kom till världen, och vi gladde
oss alla åt, att hon skulle slippa
hushållsbestyr och matlagning
under en tid. De hyrde ut sin våning
under den tid, min syster skulle
vara borta, och Harry, min svåger,
flyttade över till oss.

De första två veckorna tillbringade
Harry sina lediga kvällar med
oss. Varje lördag reste han till
Jane, som hyrt in sig och babyn i
en bondgård några timmars resa
från Stockholm. På måndagsmorgonen
återkom han, och var eld och
lågor över alla framsteg lillan
gjort. Han beskrev i entusiastiska
ordalag hur näpen och söt hon var,
och hur lycklig han kände sig att
få träffa Jane igen. En lördag,
just då vi sutto och åto frukost,
nämnde han i förbigående, att han
inte som vanligt kunde resa ut till
Jane. Han hade fått så mycket
arbete på kontoret. På kvällen
samma dag var jag tillsammans med
en god vän, Torsten H., och såg en
revy. Döm om min häpnad när jag
fick se Harry och en ung, vacker
dam några bänkar framför oss...
Jag blev både förvånad och
förargad, men jag lät inte Harry
märka, att jag sett dem. Han själv
hade inte lagt märke till mig. Jag
var glad, att Torsten inte såg dem,
han skulle kanske ha gjort frågor
och dragit vissa slutsatser.

Jag kunde inte sova på natten.
Vad skulle jag göra? Borde jag
över huvud taget göra något alls?
Det var ganska dumt och olämpligt,
om jag lade mig i andras
angelägenheter. Förresten, Harry
kunde väl visa sig ute med en ung
dam, utan att det behövde betyda
något. Visserligen, men han hade
i alla fall narrats för oss och skyllt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/helavarl/1929/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free