Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan Pö Bälsta
En äventyrlig kärlekshistoria
från Erik XIV:s dagar.
»Va!!..
Ynglingen sprang fram och tog
fru Rosencrantz om båda armarna.
»Känner inte faster igen . . .
Brita?»
Lilla runda fru Rosencrantz blev
så knäsvag att hon måste sätta sig
på en pall. Häpen stirrade hon på
den främmande ynglingen.
Sannerligen, det var Brita! Nu
kände lion igen henne på den ljusa
rösten och de tindrande ögonen. Och
hon gav hals:
»Greta, Lisa, Walter, Signe
Maria, Lisbeth, Jan, kom hit!»
Från rummen innanför hördes
tramp av många fötter. In genom
dörren kom hela skaran rusande,
men tvärstannade vid åsynen av
den främmande ynglingen.
Dä ställde sig
Brita mitt
framför Greta och
Lisa, slog ihop händerna och
.utbrast :
»Ah, vad I ä.’ dumma! Känner
I inte igen mej?»
Ku kände de igen hen ne. Ku
tiofaldigt rop av häpnad steg mot
taket.
»Å-å-åh!»
Alla störtade tram. Ur famn i
famn gick Brita. Alla skulle
krama henne. Fru Rosencrantz, som
ännu ej återhämtat sig från sin
förbluffelse, satt på pallen,
upprepande i ett köi’:
»Ah, du min Skapare! Ah, du
min skapare! Aldrig har jag sett
på maken ! . ..»
19
Barnen betraktade
Brita med ögonen
vidöppna av
beundran.
»Men varför ä du
klädd som pojke?»
frågade Greta.
t »Jag måste fly . . .
jr ett brinnande
sjö-rövarslott...»
»Å-å-åh !»
Nil satte sig också
väninnan, den
långsmala fru Cecilia
Rune.
Men de båda
systrarna Greta och
Lisa togo Brita under
vardera armen och
förde henne in i
salen. De andra följde
■f†er. Och snart
hade de Brita bänkart
i ett hörn, de andra
satte sig i halvcirkel
omkring den
spensliga ynglingen i den
slitna dräkten, och
Brita började sin
>erä Heise.
». . . Som I veten
for jag för två
månader sedan med
Pörte, vår
tjänarinna, ombord på ett fartyg till
Danzig för att besöka släktingar
där. Det var ett rätt litet men
sjösäkert fartyg, en holländsk koff,
kapten och tio man. och resan var
härlig. På en vecka skulle vi
hunnit fram. Om dagarna sutto vi i
det höga akterkastellet" och sågo på
vågorna och det blå havet, om
nätterna sovo vi uiuler däck. En
morgon vaknade vi vid dänande skott.
Därpå hördes ett brakaude som
när två fartyg häftigt stöta
tillsammans och omedelbart därpå
genljöd däcket av tramp och rop
och larm och skott.
Vi rusade upp där vi lågo
halvklädda. Sjörövare! Koffen hade
blivit tagen av sjörövare! Dorte
till att lipa. Ti sågo oss redan
=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
