Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlavägens planteringar avtecknade sig som
svarta äreportar mot den egendomliga dagern.
En herre i en vid ulster kom hastigt gående
och stötte ihop med Brandel under en lykta.
"Pardon," sade han och tänkte gå vidare.
Men så fick han se Brandels ansikte och stannade
tvärt.
"Brandel," sade han med ett kort skratt,
"sade jag inte, att vi skulle mötas än en gång i
livet!"
Helena stannade några steg ifrån dem. Hon
såg, hur Brandel ryckte till, och hörde hans
låga koncentrerade röst säga med ett tonfall, som
hon aldrig trodde, att den kunde få.
"Varför har du kommit hit?"
Den andres ansikte föreföll henne på något
sätt välbekant. Men hon kunde ej påminna sig,
var hon hade sett det. De få ord, som växlades
mellan de båda herrarna, kunde hon icke höra,
men en gång såg hon, hur den storväxte mannen
i ulstern lyfte upp ansiktet och sökte urskilja
henne med blicken. Med en obestämd känsla
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
