Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagen därute. Han hade druckit kaffe på det
lilla vita konditoriet nedanför Skansen och sedan
strövat omkring bland alla vårens härligheter.
Långa stunder hade han legat under en gammal
knotig ek och lyssnat till fågelsången och
våg-skvalpet. Bullret från staden hördes på långt
håll som ljudet från någon jättestor arbetande
fabrik, och då och då pep en liten ångfärja gällt
till. Ibland satte han sig upp och lyssnade, ty
han tyckte sig höra musik någonstädes, men lade
sig åter ner med ett leende. Nu på våren sjöng
det i hans huvud av tusen melodier. Musiken
började få en ny betydelse för honom. Fiolen
hade blivit en förtrogen vän, som tog del i hans
sorg och glädje.
Där han låg och stirrade upp mot himlen, där
ett och annat ulligt strömoln seglade förbi, kom
Helenas ansikte oupphörligt för honom, och han
erfor en behaglig känsla av att vara älskad, som
väl hörde samman med den vackra, soliga dagen.
Han sade sig själv, att han ej hade en aning
om, hur detta skulle sluta, och han slöt ögonen
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
