Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Ja, jag är så ung." Nana log hånfullt.
"Inte är väl du avundsjuk på min ungdom?"
Han steg häftigt upp. "Jo, jag är avundsjuk !"
utbrast han. "Avundsjuk på din ungdom, din
klara, oberörda blick på livet, avundsjuk på att
du nu går till mötes alla de år, jag måste lämna.
Tror du då, att det är så roligt för en sådan som
jag, att se håret bli vitt, då själen alltjämt är lika
ung och äventyrslysten. Man blir vingklippt
förstår du och kan bara flaxa helt ynkligt med
vingarna, medan örnarna draga förbi däruppe."
"Du är inte vingklippt på länge än!" sade
hon. "Jag tycker, att du just nu står i begrepp
att draga bort med örnarna."
"Jo," sade han allvarsamt. "Jag är vingklippt.
Det blir ingen örnflykt den här gången. Jag
känner, att jag blivit gammal på det, att jag så
ogärna vill fara."
Nana spratt till. Kanske orden skulle komma
till sist.
"Har du då aldrig känt avund?" frågade han,
utan att märka missräkningen i hennes ansikte.
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
