Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Theseus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
död var följden af någon slags anläggning, hade kommit till Athen med en
stark här och en stor flotta och ålagt staden en hemsk skatt. Sju ynglingar
och lika många jungfrur af ädelt blod och fagert utseende måste hvart nionde
år sändas till Knossos på Kreta, för att i dervarande labyrint lemnas till
föda åt Minotauros, ett odjur, som var hälften tjur och hälften menniska.
Efter andra uppgifter offrades de åt en Molochsbild, som ditförts från
Phönikien. Tiden för skattens utgörande stod nu för dörren och staden fylldes
af klagoljud under det att offren utvaldes. Då trängde Theseus sig fram ur
hopen och begärde att få blifva en af de nio ynglingarne, emedan Phöbos
Apollon under offret hade förkunnat honom att han med Aphrodites,
kärleksgudinnans, hjelp skulle segra och för alltid upphäfva denna skatt. Den
sorgsne Aegeus motsatte sig förgäfves detta beslut; Theseus besteg skeppet
tillika med sina olyckskamrater. Svart fladdrade flaggan från masttoppen och
svarta voro seglen, som utspändes af en gynnande vind. »Om vi lyckligen
återvända från farten,» ropade hjelten till den på stranden stående fadren,
»skola hvita segel redan på långt håll förkunna vår seger.» Efter en snabb
resa ankommo de till Knossos. Här varade förberedelserna till offret i flere
dagar, under hvilka de utsedda offren njöto all frihet. Under denna tid hade
Theseus godt tillfälle att studera de förträffliga statsinrättningar och den
samhällsordning, som den mäktige Minos framkallat genom sina visa lagar. Han
var alldeles öfvertygad om en lycklig utgång af sitt företag och beslöt att
införa dessa förbättringar i Athen. En sådan tillförsigt och sorglöshet hade
sin rot i tilliten till Aphrodites utlofvade bistånd och den kom ej heller på
skam, ty Minos dotter, Ariadne, hyste medlidande med den ädle ynglingen,
och detta medlidande förvandlades snart till en innerlig kärlek. Då han med
de andra offren infördes i labyrinten gaf hon honom ett svärd och ett
trådnystan och han gissade snart ändamålet med denna gåfva. Han fastknöt
tråden vid dörrhandtaget, befallte sina kamrater att gå tätt efter honom och
vandrade nu långsamt framåt i de slingrande gångarne, under det han
uppnystade tråden. Sålunda kom han snart till byggnadens inre, der
Minotauros väntade på dem. Theseus dödade honom med sitt svärd och anträdde
återvägen, ledd af tråden. Porten öppnades och de åt döden invigde
stodo snart åter fria i dagsljuset. Ty i fördraget mellan Minos och Athen
var intaget det villkoret, att skatten skulle upphöra om offren dödade
odjuret och hittade ut ur byggnaden. Theseus och hans kamrater bestego glada
sitt skepp, och den älskande Ariadne gjorde honom sällskap. Den lyckliga
farten stördes ej af något obehag och man uppnådde snart den blomstrande
ön Naxos. Här hvilade de en tid; de unga menniskorne kringvandrade i
de sköna dalarne, bland hinder af orange-, granat- och fikonträd och drucko
öns goda vin, som de gästfria innevånarne villigt skänkte dem. Men en dag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
