Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Theseus - 6. Äakos och hans efterkommande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stämda hjertan och flydde då till ön Skyros, belägen öster om Euböa. Han
sökte få hjelp af konungen på denna ö, men fann i stället döden, emedan
denne falske konung störtade honom från en klippa i hafvet. Attikas folks
förening till ett enda, de af honom förnyade Panathenäerna, det heliga
skeppets årliga resa till Delos för att fira de af honom instiftade offren och
festerne, tyckas sätta hjeltens historiska tillvaro utom allt tvifvel, ehuruväl man
tillika inser att sagan tillagt åtskilligt till det historiska ämnet. Theseus bär
helt och hållet den attiska nationalkarakterens prägel. Han visar, hvad som
annars var alldeles fremmande för hjeltarne, kärlek för hembygdens
utveckling inom lagstiftningens och lagskipningens områden, äfvensom för dess ära
och framåtskridande öfverhufvud. Han är fallen för stora bragder och kan
underkasta sig hvarje uppoffring. Deremot framställes han såsom tvehogsen
och obekymrad om sina handlingars följder, hvilket ådrog hans fädernesland
stora förluster och störtade honom sjelf i förderfvet. Det tyckes som om
Athens hela kommande historia skulle afspegla sig i dess hjelte.
6. Äakos och hans efterkommande.
Tre män blefvo, för sin rättrådighet under lifvet, efter döden utvalda till
domare i underverlden, nemligen Minos, Rhadamanthos och Äakos. De båda
första, ättlingar af Zeus och Europa, voro mäktiga konungar på Kreta, och
omnämnas något i Theseus historia; den sednare likaledes en son till Zeus,
bodde länge alldeles ensam på ön Ägina, tilldess hans fader förvandlade
dervarande myror till menniskor, som derföre fingo namnet Myrmidoner. Äakos
var from och ärade gudarne; men hans söner liknade ej sin fader. Peleus
och Telamon, de äldre bröderne, dödade den yngre Phokos, emedan han vann
prisen vid alla täflingsspel. Men den gamle fadren ville hellre vara barnlös
än låta en missgerning vara ostraffad; han landsförviste mördarena. Dessa
bestodo sedan åtskilliga äfventyr, och Telamon fann slutligen en bostad
och ett kungarike på ön Salamis, under det att Peleus med en trupp
tappra Myrmidoner slog under sig det thessaliska landet Phthia. Peleus
vann slutligen en högtförnäm fru, nemligen hafsgudinnan Thetis, som af
Homeros kallas den silfverfotade. Efter den vise Chirons råd öfverföll han
henne vid stranden, der hon hvilade sig, och qvarhöll henne trots hon
omskapade sig på allehanda sätt. Alla de olympiska gudarne voro närvarande
vid brölloppet och medförde lyckliggörande gåfvor, men Eris, tvedrägtens
gudinna, som infann sig objuden, skänkte blott ett gyllene äpple, som
föranledde tvist och krig, såsom vi framdeles skola berätta i historien om
Trojanska kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
