Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Argonautertåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då man på morgonen insåg sina misstag, och man firade nu de dödades
begrafning med offer och festligheter. På aftonen flydde sömnen de sörjandes
läger, då grep Orpheus i sin harpa och sjöng sånger till gudars och hjeltars
pris och ära, så att sorg och bekymmer snart flydde från dem, och då han
grep i harpans strängar allt saktare och älskligare, då inslumrade jorden och
det annars aldrig hvilande hafvet, och den vederqvickande sömnen med
vänliga drömmar utbredde sina vingar öfver de uttröttade hjältarne.
På Mysiens kust qvarstadnade Herakles, för att uppsöka en yngling af
hans sällskap, som blifvit bortröfvad af en källnymf. Vid en annan
landstigning dödade Pollux en stark knytnäfskämpe, som hånade Argonauterne.
Serdeles hjertligt blefvo de mottagne af den blinde konungen Phineus i
Bithynien, som i dem fann räddare från ett stort obehag. Konungen fick
nemligen aldrig äta sina mål i fred, ty stora roffoglar med
menniskoansigten och kopparklor, de så kallade Harpyerne, flögo alltid fram så snart han
satte sig till bords och uppåto eller nedsmutsade maten samt skadade rätt illa
hvar och en, som ville fördrifva dem derifrån. Äfven nu, då konungen satt
till bords med sina gäster, framskyndade dessa odjur under starkt tjutande
och ville hafva sin andel af maten. Men Zetes och Kalais fattade sina bågar
och började jagten. De sårade och förföljde fåglarne ända till de bergshålor,
ur hvilka en trollformel hade framkallat dem. Den tacksamme Phineus gaf
nu de resande ej blott en riklig matsäck på resan, utan lärde dem äfven
huru de skulle kunna undvika den största faran på hela resan, eller farten
genom Symplegaderna. Dessa voro rörliga klippor, som oupphörligt skiljdes
åt och sedan blixtsnabbt störtade mot hvarandra. Efter erhållen
undervisning läto Argonauterne en dufva flyga emellan klipporne i det afgörande
ögonblicket, och dufvan kom äfven igenom med blott förlusten af några
stjertfjädrar, sedan rodde de framåt allt hvad de för lifvet kunde. Here, eller
Pallas Athene, höll klipporne ifrån hvarandra så länge, att de vid sitt
sammanstötande blott skadade några af prydnaderne på fartygets akter.
Då de resande sedan seglade längs foten af Kaukasus sågo de gamen,
som pinade Prometheus och hörde huru denne jemrade sig; han hade
nemligen ej ännu blifvit befriad af Herakles. De landstego slutligen i Kolchis
vid mynningen af Phasis, der konung Aeetes, det gyllene skinnets egare,
hade sitt säte.
Här meddelade Jason syftemålet med sin resa och bedyrade att den var
i enlighet med gudarnas vilja. Den råa barbaren svarade honom först barskt,
men sade sedan, att om den djerfve talaren vore så säker på gudarnes vilja,
måste han bevisa det genom några prof, och sedan vore det först skäl att
tala med allvar om den saken. Här finnas, fortfor han, två tjurar, som äro
en skänk af Hephästos, och hvilka vi aldrig kurmat spänna för plogen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
