Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odysseus irrfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
hvirfveln, och qvarhöll sig der tills hans farkost återuppkom med skum och
brusande ur hvirfveln. Han släppte sig ned på den och kom, sedan han
drifvit omkring på hafvet i nio dygn, till ön Ogygia, der nymfen Kalypso
bodde uti en grotta.
På denna ö var naturen så skön och smekte så hans sinnen, att han
alldeles höll på glömma sina vedermödor:
Rundtom grottan en skog uppspirade ymnig på grönska,
dels svartpoppel och al, dels välluktande cypresser.
Bon der foglar sig bygdt, som sväfva med spärrade vingar,
ugglor och hökar och kråkor, som bo vid kusten, med breda
tungor försedda, och idka sitt värf på rymden af hafvet.
Här utsträcka sig ock kring rymliga grottan en vinstock,
yppig i växt och prydd med en skörd af ymniga drufvor;
äfven ett fyrtal källor här flöt med skimrande vatten
jemte hvarann, som hvar åt sin led framhvälfde sin bölja.
Rundtom svällande ängar sin prakt utbredde, bevuxna
med selleri och viol, att äfven en gud, om han hitländt,
skulle förvånats, när detta han sett, och förnöjts i sitt sinne.
Skön och fridfull, som sjelfva ön, mottog nymfen hjelten och bjöd
honom fullt upp af smaklig spis och perlande vin, samt hvarje annan
vederqvickelse, som kan glädja menniskan. Hon lofvade honom till och med
odödligheten, om han ville stanna qvar hos henne. Men allt detta kunde dock
ej betvinga hans okufliga längtan efter fosterlandet och den trogna makan.
Dagen i ända satt han på klippstranden och såg ut öfver det oändliga hafvet,
och hade blott en längtan, den att först få se röken uppstiga från
fädernehemmet och sedan dö. De olympiska gudarne förbarmade sig öfver honom
och sände Hermes till ön, för att gifva nymfen del af det gudarnes beslut,
att Odysseus skulle få återvända till sitt hem. Under hennes ledning
timrade Odysseus nu en flotta, blef försedd med reskost och afseglade hemåt
med en gynnande vind. Men Poseidon, som ännu var förgrymmad på honom,
för att han bländat hans son, Kyklopen Polyphemos, sönderslet hans farkost
medelst en häftig storm. Med stor möda räddade han sig till Phäafcernes
land genom simmande. Han nedgräfda sig i det torra löfvet i oljoträdens
skugga och föll snart i en djup och vederqvickande sömn.
Följande dagen korn konungens dotter, Nausikaa, som skulle besörja
husets tvätt, med sina tärnor ned till den ström, till hvars mynning hjelten
qvällen förut lyckats komma, och han väcktes snart af flickornas skratt, hvilka
roade sig med bollspel, sedan de fullgjort sina sysslor. Då han nu
framträdde ur lunden nedsmord med hafsdy och fasttorkade löf samt döljande sin
nakenhet med en löfruska, tycktes han så förfärlig för tärnorne att de högt
skrikande sprungo sin väg. Endast Nausikaa stadnade och åhörde hans för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
