Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvandringarna - Lagstiftning i Sparta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kolonier på Sicilien och Syrakusa uppnådde der ett anseende, som var större än
någon stads i det egentliga Hellas.
II.
Lagstiftning i Sparta.
Bland de nybildade doriska staterne på Peloponnesos uppblomstrade
först den, som var belägen i det argeiska landet. Beherrskaren hade ej
byggt sitt palats i Mykenä utan i Argos. Detta gjordes af Herakliden
Temenos, under det att hjeitarne i hans följe herrskade med furstligt
anseende i den argeiska halföns öfriga städer, men likväl stodo i beroende af
Argos. I samma vasallförhållande stod hela östra kusten ända till maliska
udden, sedan den hade blifvit underkufvad af de doriska vapnen.
Pheidon, som lefde omkring 750 f. Ch., är den mest bekanta af de
argeiska konungarna. Han tog ej blott i anspråk de nästan i glömska komna
kungliga företrädesrättigheterna, utan äfven högsta makten på hela
Peloponnesos, och förstod att genom list och våld kufva hvarje motståndare. Ehuru
han lät mången orättvis handling komma sig till last under detta sträfvande,
befordrade han dock det allmänna välståndet genom många visa mått och
steg, isynnerhet lät han prägla mynt och införde ett mått-, mål- och
vigtsystem, som för hans anseendes skull blef allmänt gällande. Detta system
kallades det äginetiska. De sjöfarande innevånarne på Ägina hade sannolikt
lånat det från det i Asien gällande babyloniska, ty det hade samma
grunder som detta. I den gråa forntiden egde dessutom en liflig samfärdsel rum
bland folken, ett utbyte af tankar, inrättningar och uppfinningar; från långt
aflägsna länder tillegnade man sig allt det goda och dugliga de egde och
använde det der behofvet deraf gjort sig känbart gällande.
Till följe af sina anspråk på främsta rummet gjorde Pheidon äfven
anspråk på ledningen af de offentliga spelen, som firades på Olympias slätter
hvart fjerde år. De hade ej då ännu vunnit samma anseende i Hellas, som
de erhöllo i sednare tider, utan de voro blott ett föreningsband mellan
Eleierne, Messenierne och Spartanerne; ty segervinnarne voro vid den tiden
blott af dessa stammar. Den argeiska herrskaren dukade sannolikt under i
ett krig mot de tre förenade folken, hvilket vi likväl ej vela med någon
säkerhet. Efter hans död upplöstes det band, som sammanhöll de argeiska
doriernes städer, och hans efterträdare i Argos blefvo så bundna genom mera
demokratiska regeringsformer, att de blott sällan kunde göra sin makt utåt
gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
