Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De Messeniska krigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
sysselsatte sig med andliga arbeten. Deras dåd hafva således högst
sparsamt öfvergått till efterverlden; ja, det berättas till och med att de lidit
nederlag oaktadt stridens resultat tydligt bevisar påståendets grundlöshet
Detta är isynnerhet fallet med den förtviflade strid, som de utkämpade med
Messenierna ända tills dessa blefvo fullkomligt underkufvade. Messenierna,
som voro af en med Spartanerna beslägtad dorisk folkstam, hade slagit sig ned
på bergen, slätterne och kusterne vester om Lakonien och hade
sammansmält till ett folk med de gamla innevånarne, som ej hade utvandrat. Deras
makt saknade en egentlig medelpunkt, ty Stenykleros, som uppgifves såsom
deras hufvudstad, hade aldrig egt stort anseende. De hade ganska länge
varit i godt förstånd med sina stamförvandter. Men nu, då Sparta stolt
lyftade sitt hufvud i vädret och kanske äfven lät grannarne veta deraf,
uppvaknade deras doriska nationalstolthet. Striden kom till utbrott vid en fest
som de båda folken sedan uråldriga tider tillbaka gemensamt firade vid ett
åt Artemis helgadt tempel. Detta tempel var beläget temligen högt uppe på
iberget Taygetos, ej långt från dess högsta toppar, och dit drogo nu
ynglingar och jungfrur från båda stammarne för att erbjuda gudinnan deras
skänker. Några okynniga Messenier tilläto sig friheter mot några
lakedämoni-ska jungfrur och konung Teleklos blef dödad då han skyndade till deras
hjelp. Men efter andras uppgifter skulle Teleklos sjelf med några unga män
i qvinnokläder hafva förorsakat striden. Detta tilldrog sig år 743 f. Ch.
Efter långa underhandlingar, som. ej ledde till något resultat, utbröt det
första messeniska kriget.
Spartanerna eller Spartiaterna, som vi understundom skola kalla dem
efter det grekiska skrifsättet, gjorde ett härjande infall i Messenien år 740
f. Ch. De eröfrade och förstörde Ampheia och några andra städer, hvilka
efter den tidens sed egentligen voro små öppna byar, som voro belägna på
nästan otillgängliga höjder. Derefter samlade den messeniske konungen
Euphaes landets trupper och gjorde ett hårdnackadt motstånd. I krigets
femte år uppstod en drabbning till följe af hvars utgång Messenierna drogo
sig tillbaka till berget Itliome och befästade sig derstädes. Här offrade
Aristo-demos, af Kresphontes’ kungliga slägt, sin egen dotter, emedan ett
orakelspråk hade sagt att segern skulle följa på ett sådant offer. Messenierne voro
nu fulla af tillit till gudarnes bistånd, lemnade sitt läger och påbörjade en
andra drabbning, i hvilken konung Euphaes stupade, Aristodemos, som blef
konung i hans ställe, segrade i en tredje slagtning men tvangs slutligen
genom ogynsamma gudatecken och Spartanernas tapperhet att draga sig
tillbaka. Förtviflande störtade han sig på Ithome på sitt svärd öfver sin
fåfängt offrade dotters graf. Ännu försvarade sig kärnan af den messeniska
hären med <j svigtande mod i det starka bergfästet, men då de ej sågo hjelp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
