- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
141

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pisistratos och hans söner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»gå bort och tänk efter hvad rätt är»; »måtta i allt»; och sådana satser
Inpräglades hos honom och ledde hans tankar helt omärkligt på det goda
och lofliga. De förnäma funno andra själsnjutningar vid sina herrskares hof,
ty der klingade berömda skalders harpor och namnkunniga lärda tolkade
der vishetens ord. Det är högst troligt; ehuru vi ej ega historiska
uppgifter derom, att der ej heller brast bordets nöjen och andra utsväfningar.
Öfverflöd och fast eganderätt åtföljas vanligtvis deraf, men just dessa
kala-seringar gåfvo slutligen anledning till störtandet af Pisistratidernas herravälde.
Två förnäma ynglingar Harmodios och Aristogiton, som voro beständiga
deltagare i dessa fester och utsväfningar, uppgjorde plan till en
sammansvärjning för att sålunda hämnas en personlig förolämpning. Hippias och
Hipparchos skulle mördas båda två, men endast den sednare föll för
mördare-näs dolkar och Hippias undkom ej allenast döden, utan fann äfven på
medel att kufva sammansvärjningen.

Från denna tid blef han en despot i ordets fullständiga betydelse och
gjorde sig derigenom hatad af större delen af folket. Det lyckades honom
visserligen att med thessaliska och thrakiska legoknektars bistånd i ännu
fyra år förekomma sitt väldes störtande, men. de landsförvista
Alkmäoni-derna vunno slutligen oraklet i Delphi på sin sida, genom att på ett
praktfullt sätt uppbygga det nedbrunna templet, och erhöllo genom dess utsago
hjelp från Sparta. Den Spartanske konungen Kleomenes, hvilken vi redan lärt
känna såsom argeiiernes besegrare, inträngde i Athen, belägrade Akropolis och
tvang Hippias att afläsna sig från Ättikas område. Han flydde med sina
skatter till udden Sigeon i det gamla trojanska landet, der han fick en
betydlig förläning under den persiske konungen Darii öfverherrskap. Härifrån
gjorde han nu flere försök att återvinna sitt herravälde och han vann på
sin sida till och med sin äregirige besegrare Kleomenes, som anryckte med
en betydlig härstyrka för att betvinga det motsträfviga Athen. Men då
bundsförvandterna, isynnerhet Korinth och den andre spartanske konungen
Demaratos, lärde känna krigets orsak och mål, vägrade de att vara viljelösa
verktyg för herrsklystnaden och återvände till sina hembygder. Hippias
begaf sig derefter till den persiske konungens hof lör att begära hans hjelp
till att underkufva den motspänstiga staden, och snart inträffade flere
omständigheter, hvilka tycktes gynna hans planer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free