Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klisthenes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII.
Klisthenes.
Den soloniska lagstiftningen i Athen hade nu blifvit befriad från sina
bojor och uppnådde fullt användande, med sina stora förtjenster och
brister. Det visade sig nu att de båda råden ingalunda voro de säkra
ankaren, som skulle kunna fasthålla statsskeppet i storm och sjögång. De
fyra stammarne,, som valde dem, stodo under de rikas och förnämas
inflytande, och dessa började snart att med nya vapen söka utkämpa den gamla
striden om den högsta rangen i staten.
Under dessa strider och oroligheter vände sig Alkmäoniden Klisthenes
(Kleisthenes) till sjelfva massan af folket och beslöt att utvidga deras makt
och inflytande, emedan han sjelf ej kunde vinna erkännande på annat sätt.
Genom honom förvandlades den soloniska författningen, som försvarade
folket för förtryck men i grund och botten var aristokratisk, till en
fullständig demokrati. Det första afgörande steget till att framkalla en sådan
förändring var afskaffandet af de fyra Joniska Phylerna eller stammarna ock
hela folkets indelning i tio Phyler, af hvilka hvar och en sönderföll i tia
Demer eller kantoner. Men denna indelning hvilade ej på
förmögenhets-grunder utan till större delen på boställsförhållanden, så att hvarje kanton,
och följaktligen hvarje Phyl, innefattade både rika, mindre bemedlade och
utfattiga. Ättikas befolkning hade betydligt tillvuxit genom upptagandet af
fördrifna Jonier, Achajer, Minyer o. s. v. Flyktingarne hade visserligen till
stor del slagit sig ned på Mindre Asiens kust, men många hade dock
föredragit en bosättning i Ättika, ehuruväl de ej fingo borgarrätt.
Klisthenes-lät upptaga alla fria innevånare i de nya Demerna och Phylerna och
fördelade rättigheterna och skyldigheterna i lika grad dem emellan. Men denna
likhet var ändock blott skenbar. Krigsbördorna, de offentliga festerna och
grundräntan blef lika fördelad på alla Demer och Phyler, men i deras sköte
qvarstod dock den förra skyldigheten att lemna bidrag efter förmögenhetens
olika storlek, under det att alla medborgare numera voro lika berättigade
att bekläda statsembetena och deltaga i omröstningen i folkförsamlingen. De
fyrahundrades råd blef tillökadt med hundra nya ledamöter, och hvarje Phyl
valde årligen inom sig, utan afseende på person och förmögenhet, femtio
medlemmar, hvilka likväl, liksom Archonter, voro pröfning underkastade,,
huruvida de voro hederliga och rättsinta medborgare. Emedan de ansedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
