- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
144

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klisthenes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

bar himmel på Åres’ kulle, framförde den andra Archonten, liksom en
allmän åklagare, sina klagomål, stående på en sten så att han var synlig för
alla. Den anklagade, som likaledes stod på en sten, försvarade sig, sedan
likväl båda genom en högtidlig ed bekräftat sanningen af sina ord. Sedan
röstade domstolen med svarta och hvita kulor, hvarvid pluraliteten afgjorde.
De lagar, på hvilka domsluten grundades, voro inristade på en pelare, på
det att de aldrig skulle kunna förgätas eller förändras.

Derförutan hade man träffat åtskilliga försigtighetsmått för att
förhindra afskaffande^ af gamla, goda lagar och helt tvärt införa nya. Likaledes
blefvo vigtiga statsembeten, såsom isynnerhet de tio Strategerna eller
fältherrarna, ej tillsatta genom röstning utan medelst val. Den egentliga
statsförvaltningen sköttes omvexlande af den tiondedel af rådet, som man kallade
Prytanien. De femtio Prytanerna öfvervakade de offentliga angelägenheterne
under 35 dagar, sammankallade folkförsamlingen fyra gånger under denna
tid, föredrogo för den de ifrågavarande ärendena och bespisade på allmän
bekostnad de mest förtjenta borgarena i Prytaneon. Sedan följde femtio nya
ledamöter och så tid efter annan tills ett nytt år ingått.

Utom dessa de högsta embetsmännen fanns det äfven flere
förvaltnings-eller dömmande myndigheter. Den förste Archonten (Eponymos) dömde i
familjeangelägenheter, den andre (Basilcus) angående mysterier och
gudstjenst, den tredje (Polemarck) öfver fremlingar och bundsförvandter. Alla
dessa myndigheter och domare voro försedda med flere bisittare.

Genom detta alla medborgares deltagande i förvaltningen och ärendenas
offentliga behandling blef mycken insigt i och kännedom om statens behof
spridd bland befolkningens alla klasser, och uppstod en täflan, som, så länge
fäderneslandets väl var sträfvandenas högsta mål, upphöjde Athen till spetsen
af en sådan ära och makt, som sällan uppnåtts af ett land med så litet
omfång. Men då denna ifver hade gått Öfver och då egenkärlek och
egen-nytta trädde i fosterlandskärlekens ställe, då blef hela folket snart en massa
af spetsfundiga, lättmutade och nyhetsjägtande lättingar.

De öfriga grekiska staterna voro till större delen som Sparta styrda
på ett aristokratiskt sätt, men de andra, isynnerhet öarna och de Joniska
städerna i Mindre Asien, på ett demokratiskt. De sednare städerna stodo
vid denna tid under de lydiska konungarnas och efter deras fall under
Persernas beskydd, och måste efter persisk sed lyda Satraperna eller
ståthål-larena, hvilka regerade öfver stora sträckor asiatiskt land.

På samma sätt som statshushållningen, voro äfven alla
privatförhållan-derna väl ordnade och öfvervakade. Lagstiftaren utgick från den
grundsatsen, att borgaren ej blott hade att befordra sina egna ändamål, utan
snarare den allmänna välfärden. Detta kunde endast ske derigenom, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free