- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
147

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seder och bruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Inom de flesta af de grekiska staterna var qvinnans verksamhet inskränkt
till hushållsgörornålen, de små barnens skötande och uppsigten öfver
slaf-vinnorna. Men emellertid deltogo de äfven i firandet af åtskilliga fester, t.
ex. Panathenäerna, och sammanträffade äfven i lag med sina väninnor, utan
att någon man fick bevista dessa möten. De bebodde den bakre, numera
undangömda delen af huset, utan att ändock vara instängda i densamma; de
vistades tvärtom ganska ofta i mannens rum, derifrån de dock genast
aflägsnade sig då någon fremling kom på besök. Likaledes uträttade de alla de
yttre göromålen, gjorde uppköp och beställningar för hushållet. Husets döttrar
uppfostrades i en sträng tillbakadragenhet. Så länge de voro ogifta fingo de
aldrig visa sig obeslöjade utomhus. Derföre förblefvo de äfven blygsamma
och dygdiga, men saknade, som ofvan sagts, all själsodling. Af samma
skäl hade de ej heller någon röst vid valet af make. Friaren satte sig i
förbindelse med fadren, eller husets herre, då han ville gifta sig med en
flicka ur familjen; man granskade hans stånd och den ömsesidiga
förmögenheten; hemgiftens belopp bestämdes och dermed var förlofningen afslutad,
utan att han fått tillfälle att lära känna sin tillkommande maka eller fått
anhålla om hennes ja. Dagen före brölloppet firades ett högtidligt offer åt
Zeus och Here, ofta äfven åt Artemis, men på bröllopsdagen togo både brud
och brudgum sig ett bad, hvars vatten anskaffades från en, på hvarje ort
bestämd, helig källa. Mot aftonen afhemtade brudgummen, med en utvald
brudsven, sin maka i en med mulåsnor eller oxar förspänd vagn, och förde
henne till sitt hem. Svärföräldrarne, isynnerhet modren, och andra vänner
slöto sig, bärande brinnande facklor, till tåget, som långsamt satte sig i
rörelse mot brudgummens hus, som var rikt prydt med kransar. De mötande
tillropade dem lyckönskningar, hvilka besvarades af brudskaran, under det
att bruden satt tyst i vagnen, insvept i sin slöja. I brudgården fanns en
riklig måltid redan tillredd, och i den deltogo äfven qvinnorna, hvilket ej
annars kom i fråga. Efter den kännedom vi ega om Grekernas glädtiga
lynne böra vi ej tvifla på att den kryddades af sång och skämt. Emot
midnatten ledsagades de nygifta till sitt gemak och bröllopshymnen
uppstämdes, hvarmed festen slutades. Dagen derefter fick den unga makan många
och efter råd och lägenhet dyrbara skänker af sin make och husets vänner,
men först på tredje dagen fick hon som hustru visa sig obeslöjad och taga
hand om hushållsgöromålen.

I Sparta hade denna fest en råare karakter, ty der röfvade friaren sin
brud med våld, likväl dock först sedan åtskilliga underhandlingar med h en
nes föräldrar och deras tillstånd dertill föregått. Då man .besinnar lättheten
för de båda könen i Sparta att sammanträffa med hvarandra, bör man
äfven-kunna förutsätta att brudens samtycke föregått giftermålet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free