- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
159

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bildande konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

helt och hållet beklädda med hvit marmor. Architraven prydes af förgyllda
sköldar och derofvan glänser raarmorfrisen, hvars metoper prydas af rika
bildhuggerier, föreställande gudarnes och heroernes strider. Det sluttande
taket med de båda gaflarrie liknas af skalden Pindaros vid en dubbel
foglar-nes konung, som skyddar kroppen med sina vingar under det att de stolta
brösten åt båda sidorna skydda de praktfulla gaflarna. Gaf v elfältens gyllene
bildhuggeriarbeten fulländades för öfrigt först 100 år efter templets
uppförande, af Athenaren Praxias och efter hans död af Androsthenes. På den
främre gafvelns ena sida afbildades den uppgående månan och på den andra
den nedgående solen, troligtvis en anspelning på Apollons och Dionysos’
hemlighetsfulla födelse; i midten stod Leto med sin stjernemantel och tycktes
liksom modren Natten öfverskyla Apollon, Artemis och Dionysos. Apollon
ledsagas af Muser, Dionysos af Mänader. På detta sinnrika sätt fylldes hela
det trehörniga fältet.

Liksom de flesta större helgedomarne från denna tid bestod sjelfva templet
af tre delar, Pronaos (förhuset), Naos (helgedomen) och Adyton eller det
allraheligaste. Den med ett gallerverk omgifna Pronaos bildade en regulier
fyrkant och mätte 100 fot både i längden och bredden; gafvelsidan och
byg-nadens bredd hade således dylika dimensioner, men långsidan var
naturligtvis mera än 100 fot lång. I Pronaos stod Homeros’ byst, gjuten i malm,
men på sidorna såg man två stora vattenbäcken af guld och silfver, som
Krösos skänkt hit, och en kopparmast med tre gyllene stjernor, som Ägina
skänkte efter segren vid Salamis. På de inre pelarena stodo de sju vises
valspråk inristade med gyllene bokstäfver:

Lagom är bäst, sade Kleobulos ifrån Lindos.

Man bör alltid tänka sig fore, sade Periander från Korinth.

Tag tiden väl i akt, sade Pittakos från Mitylene.

Många göra en sak illa, menade Bias från Priene.

Den som går i borgen, går i sorgen, varnar Thales från Miletos.

Känn dig sjelf, befaller Chilon från Sparta.

Aldrig för mycket, lärde Solon från Athen.

Naos eller det egentliga templet var ofvantill öppet, så att solljuset och
regnet egde fritt tillträde och de från altarena uppstigande feta ångorna egde
ett utlopp. Midten upptogs af hufvudaltaret, på hvilket en eld underhölls
både natt och dag. Enligt sagan sammanträffade här de tre örnar, som
Zeus utsände härifrån åt olika håll för att utspeja jordens medelpunkt;
derföre kallas denna sten för jordens nafle. Det öppna rummet omslöts af en
betäckt pelargång, i hvilken Zeus’, Apollons och Morerna s, eller ödets
gudinnor, afgudade bildstoder voro uppställda; der hade man äfven uppsatt en
kopparstol åt Pindaros, för att ära honom framför alla andra skalder, för
hans sånger till den pythiska helgedomens pris och ära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free