Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De grekiska staternas förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
amfitlieatralisk inrättning; C B utvisa långsidorna och D den halfrundel,
der sittplatserna voro anbragta. I Olympia och på andra ställen fanns en
hippodrom anlagd, i hvilken kappkörningarne egde rum. Denna var inrättad
på samma sätt som stadiet, men var naturligtvis vida större. Sedan
de Joniska kolonierna blifvit underkufvade af Perserna, förlorade festerna
på Delos sin glans; men de doriska trädde i deras ställe och utöfvade snart
ett vida större inflytande.
Spelen vid Olympia, på slätterna vid Alpheios, der den olympiska Zeus’
tempel stod, voro i början blott en föreningspunkt för grannfolken. Småningom
deltog hela nationen deruti; det område, som beboddes af Eleierna,
hvilka ledde festerna, förklarades okränkbart, de krigförande staternas vapen
måste hvila under spelens pågående och deltagarnes dit- och hemresa, och
ofta öfverenskommos om och afslutades förbund vid dessa fester. I början var
festen inskränkt till endast en dag. Då var det kapplöpning i ofvannämnde
stadium. Sålunda förhöll det sig år 776 f. Ch. då segrarnes namn för första
gången antecknades. Sedermera infördes den dubbla kapplöpningen, banan
upp och ned, och 726 f. Ch. den flerfaldiga. Tolf år sednare tillade
man brottningen och Pentathlon, täflingen i hoppande, språng, diskus- och
spjutkastning samt brottning. 688 infördes den fruktansvärda knytnäfskampen
och 680 kappkörningen med fyrspannet. Nästan liktidigt uppkom äfven
Pankration, som förenade brottningen och knytnäfsstrideri. Sedan Perserna
blifvit tillbakadrifna inrättades stadiet och hippodromen på mycket bättre
och beqvämare sätt, samt pryddes med altaren, statyer och andra konstverk.
Det förra, eller stadiet, som var helt och hållet uppfördt af marmor, drog
sig från de olympiska höjderna åt Alpheios till. Nära vid ingången fanns
en sex alnar hög bildstod af Zeus; vidare märkte man äfven Herakles’,
Apollons och Hermes altaren, hvilka trenne man ansåg såsom täflingsstridernas
stiftare och beskyddare. Tre pelare utmärkte den bana, som skulle
genomlöpas; den första, som ej stod långt från ingången, var försedd med
inskriften »var tapper»; den andra, som intog midten, gaf uppmaningen
»skynda»; på den tredje, som stod vid målet, läste man: »vänd om».
Hippodromen, som låg söder om stadiet och vidgade sig österut, i samma
riktning som floden, var ej mindre skönt prydd. Då kappkörningen här
skulle börja uppsteg förmedelst en konstmässig mekanism en kopparörn,
som slog med vingarna. Sedan måste spännen fara tolf gånger genom hela
banan och rundt omkring målet, en sträcka, som utgör nära en mil. Vid
denna tid bestämdes det att spelen skulle räcka i fem dagar, och stodo de
äfven då på höjden af sitt anseende. Folkmassor ditströmmade från alla håll;
skalder, talare och vise höllo föredrag på särskildta rum, föreläste sina
arbeten och verkade på det sättet, om de ock ej fingo något pris, till att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
