- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
181

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joniernas uppror

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

181

4000 man. Folket hoppades dermed kunna afvärja det anfall, livarmed de
persiska satraperna hotade att åstadkomma Hippias’ återsattande på thronen. -
»Vi vilja göra vår tyrann i Susa ett besök,» ropade borgarena, utan att ens
tänka på svårigheterna af ett sådant krig.

Då Aristagoras nu ankom till Miletos med den atheniensiska styrkan
samt några hjelptrupper från Euböa, fann han en ansenlig här samlad
derstädes. Denna uppbröt genast, intågade i Mindre Asien och uppnådde
oanfäktad Sardes, som uppgafs af Artaphernes, konungens broder, för att kunna
med sina fåtaliga krigare försvara sjelfva borgen. Under det att Grekerna
belägrade honom, utbröt en härjande eldsvåda i staden och anryckte lydiska
och persiska skaror till undsättning från alla sidor, så att belägrarena måste
anträda återtåget. Dermed var deras sak så godt som förlorad, hvilket äfven
Athenarne erkände, då de efter sin återkomst till Miletos genast gingo om
bord och seglade tillbaka till Athen.

I sjelfva verket rådde hvarken endrägt eller beslutsamhet bland
bundsförvandterna. De uppgåfvo den rika ön Cypern, oaktadt en vunnen sjöseger,
och de persiska satraperna framryckte segerrika från alla sidor. Aristagoras
öfvergaf fegt sin födelsestad, men omkom i Thrakien då han ville
grundlägga en koloni derstädes. Histiäos, som föregaf att han utan all möda
skulle kunna stilla upproret i Miletos, tilläts af storkonungen, som var
honom bevågen, att resa dit. Men då han kom till Sardes, sade Artaphernes
helt öppet till honom: »Du har gjort skorna och Aristagoras har endast tagit
dem på sig.» Han uppskrämdes af dessa ord och flydde nattetid derifrån.
Han blef illa emottagen öfverallt, till och med i Miletos, men fick slutligen
på Lesbos både skepp och manskap, med hvilka han seglade till Byzantium,
der han slog sig på sjöröfveri och plundrade både vänner och fiender,
tilldess han slutligen, efter det Joniska upprorets sorgliga utgång, föll i
Persernas händer och slutade sitt lif under bödelns händer.

Då Grekerna nu voro bragta i det högsta betryck till lands, beslöto de
att fresta lyckan i en sjödrabbning. De samlade en flotta af nära 400
fartyg ej långt från Miletos. Midt emot dem, på den norra kusten, låg Priene
vid foten af berget Mykale, som drager igenom nordkusten och sträcker sig
så långt ut i hafvet åt vester, att ön Samos med dess berg tyckes vara en
fortsättning af detsamma. Närmare södra kusten låg ön Lade, som nu
hänger ihop med fastlandet. Der låg hela flottan för ankar, men trupperna
voro glada och belåtna, som örn ingen fiende funnits till, och hade slagit
läger i land, der de dagligen, som Homeros säger om Phäakerna, lyftade
händerna till en herrligt beredd måltid. Bland anförarena befann sig blott en
enda försigtig man, nemligen den tappre Dionysios från Phokäa, en stad,
som fordom gjort Perserne under Cyrus ett serdeles ihärdigt motstånd och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free