Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persernas makt drager mot Hellas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
.De voro lägrade på slätten vid Marathon, som genomströmmas af två bäckar,
och i norr och söder slutar i kärr och m öras. Under det att man här
hemtade andan, såg man vapen glänsa vestcrifrån, och såg snart en
krigar-skara, som ryckte hitåt öfver Kithärou och Parnes; det var Platääs hela
styrka, 1000 hopliter utom de lättbeväpnade. Athen hade ofta gifvit denna
grannstat hjelp mot det närliggande Theben, och nu, i nödens stund, ville
de dela seger eller undergång med sina beskyddare. Miltiades uppställde
deri således förstärkta kåren i sln«;tordiiin<>- då han märkte att barbarerna
O O’
redan rustade sig på sitt vis. Han uppställde de sina på en lång linie för
att kunna mäta sig med den fiendtliga. Han försvagade derigenom midten,
så att lederna der endast hade ringa djup, ehuru han visste att fienderna
hade ställt sitt mest pålitliga folk, Perser oeli Saker, i midten, såsom
varande hedersplatsen. Deremot förstärkte han de båda fiyglarne, och uppdrog
anförandet öfver den högra flygeln åt den tappre archonten Kallimachos;
Platåerna ställdes på venstra flygeln. Derefter gaf han signalen till anfall i
fullt språng, en rörelse, som här för första gången utfördes af hopliterna.
Det tyckes som om det persiska rytteriet ej ännu hade blifvit utskeppadt,
ty detta hade annars säkerligen kastat sig öfver de anstormande krigarena,
då slagtordningen måst på flerfaldigt sätt hafva blifvit bragt i oordning. Det
pilregn, hvarmed barbarerna plägade börja sitt anfall, blef nästan alldeles
gagnlöst tillfölje af den raska rörelsen, och de talrika äthiopiska
bågskyttarna, hvilka utsände rörpilar med svarta flintspetsar, grepo genast till
flykten vid åsynen af de blänkande spjuten. Båda härarna råkade genast i
handgemäng; de kämpade med stor ansträngning för ära och seger. Barbarerna
bröto sig slutligen igenom midten af den grekiska linien, alldeles som
Miltiades hade förutsett; men Hellenerna segrade på flyglarna, vände sig nu
från de i vild förvirring flyende barbarerna åt midten till, och instängde
Per-serne och Sakerne i en trång gata, der de blott hade att välja mellan döden
eller en feg flykt. Nederlagets förskräckelse kom nu äfven öfver dem, och
hela slätten sågs snart hvimla af flyende barbarer och förföljande Hellener.
Af de förra sökte flere att rädda sig i kärren, der de snart drunknade; de
öfriga skyndade till skeppen. Här började striden på nytt. Athenarne lade
hand vid skeppen och sträfvade efter att taga eller uppbränna dem;
Perserna stridde för sina lif. Här funno många tappra män döden. I denna
mördande strid föllo polemarchen Kallimachos, strategerna Stesilaos och
Ky-negeiros, hvars hand blef afhuggen, då häri sökte qvarhålla ett fartyg. Sju
skepp blefvo tagna, men sedan lyckades det barbarerna att tillbakaslå
Helle-nerne och verkställa inskeppningen. De qvarlemnade 6,400 döde på
valplatsen, under det att ID2 Hellener voro stupade, rneri sannolikt ännu flere
voro sårade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
