Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persernas makt drager mot Hellas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
befordrade det lofliga och nyttiga samt ställde oredligheten till räkenskap,
utan att fästa sig vid huruvida han derigenom gagnade sina vänner eller
fiender. Sålunda stod han orubblig, öppen och
alltid sann bland den ombytliga folkgunstens
vågor. I enlighet med dessa tänkesätt höll han det
för bäst, att Ättikas innevånare grundade sm
välfärd på jordens skötsel och vård, men ej på den
osäkra vinst, som handel och köpenskap kan skänka.
Han menade att ett sådant sträfvande lockade till
yppighet och öfverflöd samt aflägsnade från
förfädrens anspråkslöshet och enkla seder. Han hade
under en längre tid förvaltat statens inkomster och
utgifter och ’ utan all afund öfverlemnat allt det
öfriga åt Themistokles, men så snart han förmärkte
dennes afsigter att grundlägga en sjömakt, uppträdde han oförställdt med
hela sitt anseende mot honom. Den sednare insåg väl att han derigenom
skulle blifva hindrad i alla sina planer, och beslöt derföre helt djerft att
påskynda upplösningen genom en ostrakismos. De båda männens öfvervägande
makt var känd af hela folket. Senaten och folket beslöto derföre, då man
begärde en dylik doin öfver en för folket och staten farlig medborgare, att
den skulle ega rum. Themistokles lät genom sina anhängare bearbeta
folket på alla sätt, under det att Aristides, i förlitande på sina afsigters renhet,
lugnt afvaktade den dag då domen skulle afkunnas. Folket hade infunnit
sig i massa, ty en hop folk från landsbygden hade äfven inkommit till
staden för att afgifva sina röster om personer, hvilkas verksamhet de till större
delen ej alls kunde bedöma.
En landtman, som ej kunde skrifva, framträdde till Aristides och bad
honom att han skulle skrifva namnet Aristides på hans skifva. Denne gjorde
det och frågade honom sedan, hvarför han ansåg denna man farlig för
staten. »Jag känner honom ej det ringaste», blef svaret, »men det förargar
mig att han låter alla menniskor kalla sig den rättrådige». Der sådana skäl
lågo till grund för domen, der kunde utgången ej gerna vara tvifvelaktig.
Mer än 6,000 röster dörnde den ädle mannen till landsförvisning, men han
öfvergaf sin fädernestad, utan agg till densamma, och bad i dess ställe till
gudarna, att de måtte låta den tid blifva fjerran från Athen då man behöfde
ångra hans landsförvisning.
Sedan hans motståndare så blifvit undanröjd, satte Themistokles alla
driffjedrar i rörelse, för att bringa sina väl öfverlagda planer till mognad.
Dertill begagnade han en inkomst, som ej förr användts för
statsförvaltningens räkning, nemligen den af bergverken. Sydost om Athen uppskjuter
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
