- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
206

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xerxes tåg till Grrekland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

flera ringare borgare hade ej velat öfvergifva staden. De tydde orakelspråket
på Akropolis, som fordom varit försvaradt af ett utanverk af pålar, och
rustade sig till att försvara detsamma. Barbarerna inbröto snart i staden och
sköto från Areopagos brandpilar på borgen, hvarigenom dess besättning
råkade i största nöd. Men då den ännu sökte försvara sig, genom att
nedrulla stenar på dem, som sökte storma portarna, uppstego fienderna på
bergets brantaste sida, dödade försvararena och uppbrände templet. De
uppstigande eldpelarne och rökmolnen underrättade Athenarne på flottan att de
numera ej egde någon fädernestad. Det var en fasansfull syn, men männens
mod svigtade dock ej, ty de hade räddat sitt dyrbaraste goda, sin frihet, och
de insågo att fäderneslandets väl närmast berodde på deras tapperhet och
deras vapen.

Den peloponnesiska flottans anförare hade deremot råkat i stort
bekymmer. Athens öde tycktes dem blott vara ett förebud till hvad som skulle
öfvergå deras egna städer, om de ej skyndade sig att beskydda dem.
Flottan var något talrikare än vid Artemision. Den uppgick till omkring 400
välbemannade krigsskepp, af hvilka nära hälften tillhörde Athen. De
sär-skildta staterna hade afsändt hela sin sjömakt, och till och med Kroton i
Stora Grekland hade ditsändt ett skepp, men likväl fraktade man Persernas
öfvermakt. Mertalet af anförarena beslöto sig derföre för ett återtåg till
Isthmos (näset v kl Korinth), för att der, i den peloponnesiska härens åsyn,
utkämpa en afgörande drabbning.

Themistokles återvände alldeles tröstlös från rådsförsamiingen. Men eri
af hans vänner uppmuntrade honom att göra ett sista försök att förmå
öfver-befälhafvaren Eurybiades till strid, emedan han annars ej rner finge kämpa
för ett fädernesland. Han gick derföre ånyo ombord till fältherren och
föreställde honom sakernas läge i ett bevekande och öfvertygande tal, huruledes
äfven Salamis, Megära och Ägina skulle gå förlorade genom det fattade
beslutets verkställande, och huruledes barbarerna skulle kunna landstiga hvar
de ville på hela Peloponesus och göra näsets försvarande onödigt, med flere
dylika förnuftsskäl.

Eurybiades sammankallade ånyo ett krigsråd, hvari Themistokles genast
tog ordet. Men han afbröts af Adeimantes, den Korinthiska anföraren, som
tillropade honom: »Vid festspelen blifva de straffade, som uppstiga för
bittida.» »Men de som sitta stilla blifva aldrig bekransade,» svarade Athenaren
och vände sig nu med ett glödande tal till Eurybiades. Han visade honom
huru Hellas räddning nu låge i hans hand, huru drabbningen hade många
flera utsigter att vinnas, till och med emot öfvermagten, i det trånga sundet
vid Salamis än på öppna hafvet vid Isthmos, huruledes en sådan seger skulle
beskydda Salamis och Athenarnes dit flydda hustrur och barn och tillika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free