Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xerxes tåg till Grrekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Megära och Ägina, ja, hela Peloponnesos, men huruledes alltsammans blefve
utan svärdshugg öfverlemnadt åt barbarerna, om de lemnade denna gynnande
ställning.
Han afslöt talet med dessa ord, som gälla för alla tider: »Då man
fattar ett förnuftigt och modigt beslut, då är utgången nästan alltid
gynnsam, men om man går oklokt och vankelmodigt till verket, då vägra äfven
gudarna oss sitt bistånd.» Adeimantes svarade honom då med stor
bitterhet, att han ej mera egde något fädernesland och derföre borde han, en man
utan bostad och hem, alls icke uppträda såsom lärare åt andra. Då
svarade Themistokles, att han egde ett större fädernesland än Korinth eller
någon annan hellenisk stat, nemligen 200 atheniensiska skepp, sorn voro
huf-vudstödet i den nu alla förestående nöden. Om man ville förakta detta hem
och vägra gemensamt bistånd mot barbarerna, skulle han taga sina
landsmän ombord från Salamis och segla till Siris i Stora Grekland, som vore
en atheniensisk koloni, och der grundlägga ett större och lyckligare Athen.
Denna hotelse afgjorde frågan och man rustade sig till strids. Då nu
likväl det ena budet kom efter det andra och berättade, huru den fiendtliga
flottan samlat sig allt större och mera förökad i viken vid Phaleron och vid
kusten deromkring, och huru barbarernas hufvudhär framryckte mot
Peloponnesos, då sjönk anförarenas mod och Peloponnesierna bestormade
öfverbe-fälhafvaren med böner, att han oförtöfvadt skulle anordna återtåget, emedan
hela Greklands sjömakt skulle, i händelse af ett nederlag, här gå alldeles
förlorad.
I detta trångmål vidtog Themistokles ett steg, som lika mycket vittnade
om den största djerfhet, som om den yttersta slughet. Han afsände
nemligen en trogen tjenare, hans barns lärare, till barbarernas fältherre och lät
säga honom, att Grekerna nu voro betänkta på att fly, och att han nu skulle
kunna tillintetgöra deras flotta i ett enda slag, då han finnars skulle blifva
tvungen att strida med dem många gånger utan att kanske nå samma
resultat. Detta råd tycktes komma från en hemlig vän, som önskade
Storkonungen seger och ära. Emedan man redan beslutat sig för att anfalla
Hellenerna, ville man nu begagna sig af rådet. Omkring midnatt satte hela
flottan sig i rörelse och styrde vesterut in i sundet. Sedan den lilla ön
Psyt-talia vid dess öppning blifvit besatt med beväpnade män, drog flottan sig
längs kusten och intog en sådan ställning, att den alldeles inneslöt den
helleniska flottan, som ankrat i den rymliga viken vid staden Salamis.
De grekiska anförarena, som voro församlade hos Eurybiades, tvistade
ännu, då Themistokles blef utkallad. D:l han trädde fram på däcket, stod
der en man, som han fordom gjort mycket ondt, den laridsförviste Aristides.
Denne hade glömt all liden oförrätt för fäderneslandets betryck och hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
