Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xerxes tåg till Grrekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
ett atheniensiskt i sank, och blef derpå försatt i sjunkande tillstånd af ett från
Ägina, men manskapet öfverväldigade Agineterna med sina pilar och äntrade
deras fartyg, under det att deras eget dref bort som vrak. Emellertid
tilltog förvirringen och förskräckelsen bland barbarerna till den grad, att
anfö-rarena ej längre tänkte på seger, utan blott på att rädda sig så fort som
möjligt.
Hellenerna försummade sig ej i att förfölja de flyende; många skepp
sänkte de, andra äntrade de och intogo dem med segrande hand. Drottning
Artemisia undgick sina förföljare blott på så sätt, att hon of verseglad e ett
persiskt fartyg. Derefter flydde hon, liksom den öfriga persiska flottan, till
Phaleron, der en del af landthären stod uppställd till dess skydd.
Besättningen på Psyttalia undgick ej heller förderfvet; den föll efter ett fåfängt
motstånd under hopliternas spjut, som landstigit under Aristides’ befäl.
Följande dagen användes af Grekerne till att reparera sina illa
medfarna fartyg och rusta sig till en ny strid. De voro beredda på en ny
sjödrabbning, emedan Perserne vidtagit anstalter till att slå en brygga öfver till
Salamis. Men då de nästa morgon uppsökte barbarerna, funno de
Phale-rons hamn alldeles tom. De seglade till Andros utan att påträffa fienden.
Här hölls nu råd för att afgöra hvad man skulle företaga. De förbittrade
Athenarne yrkade på att fortsätta förföljelsen för att tillika afskära återtåget
för konungen, men Peloponnesierna menade det vara dåraktigt att qvarhålla
barbarernas oerhörda härmassa i hjertat af Grekland, och Themistokles
förmådde sina kamrater att foga sig efter detta råd. Den kloke mannen sände
ånyo en tjenare till konungen och lät denne berätta, hurusom han vore
konungens vän och hade hållit honom återtåget öppet. Han utfordrade
likaledes penningskatt af Andros och flera andra öar, och ehuruväl Andrioterna
vägrade att betala någon skatt och till och med afslogo ett anfall, sökte dock
flera andra att mildra honom med stora summor.
Konung Xerxes hade förlorat allt förtroende både till sig sjelf och sin
krigsmakt efter detta stora nederlag. Flottan, som hade förlorat omkring
300 skepp, var likväl ännu stor nog för att besegra Hellenerna i öppen sjö,
men såväl han som hans furstliga råd funno alltförväl att ingen sjöseger
mera stod att hoppas af det fullkomligt modstulna manskapet. Derföre
befallte han sjelf återtåget till Hellesponten, för att försäkra öfvergången till
Asien. Heldst hade han sjelf inskeppat sig på flottan, ty han hade alldeles
förlorat lusten att strida mot förtviflade och till det yttersta bragta
beslutsamma män, men han skämdes att vända om tillbaka som en flykting,
liksom utan här och vapen.
Då trädde Mardonius, som tillrådt tåget och fruktade för sitt hufvud,
fram för konungen och erbjöd sig att underkufva allt helleniskt land, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
