Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slagtningarna vid Mykale och Platää
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett kors, som Perserne hade gjort med Leonidas’ liflösa lekamen. Derigenom,
tillade han, skulle du höja ditt rykte hos alla Hellener.
Pausanias svarade honom: »Du är på en falsk väg, min äginetiske vän,
då du råder mig att skända ett lik. Detta kan visserligen passa barbarer,
men ingalunda Hellener, och vi tadla det ju äfven hos de förra. Por ett
sådant pris ville jag hvarken vinna bifall af Agineterna eller hvilket annat
folk som heldst, som tänkte på det sättet. Min farbroder Leonidas, som
jag skulle hämna, har redan blifvit hämnad genom de oräkneliga lik, som
ligga på valplatsen. Våga derföre ej mera att framkomma till mig med
sådana förslager».
Pausanias lät tillreda en präktig måltid efter Persernas sed och en
enkel spartansk derjemte. Sedan förde han befälhafvarena till desamma och
sade: »Häraf kunnen J finna Medernes dårskap, som kunna fröjda sig med
dylika måltider och likväl komma hit lång väg ifrån för att beröfva oss vår
tarfliga kost».
Sedan befallte han heloterna att sammanföra allt bytet. Det
hopsamlades i stora högar: tält, sängar och annat husgeråd, som var prydt med
guld och silfver, bägare, skålar och pannor af guld, dessutom gyllene kedjor
och armband, som man tog af de döda, förutom mångahanda andra
dyrbarheter. Deraf egnades en stor del åt gudarna, sedan fick fältherren en
tiondedal och resten utdelades bland segrarena.
Sedan man hade begraft de döda Hellenernes lik och upprättat flere
grafkullar till deras ära, drog man mot Theben, för att tukta denna stad
för det bistånd, som den gifvit åt Mardonius. Sedan dess område blifvit
förhärjadt beslöto sig Thebanerna, som uppskrämdes af belägringsarbetena,
för att utlemna sina mediskt sinnade befälhafvare, som genast fördes till
Korinth och afrättades.
Eedan förut, innan man anträdde tåget mot Theben, hade man
högtidligt infört Platåerna, som under tiden bevisat sig vara trogna och tappra
kamrater, i deras stad. Man gaf dem i uppdrag att hafva inseendet öfver
och att utsmycka grafkullarna samt leda de hvart femte år återkommande
minnesfesterna öfver de fallna hjeltarna, hvarföre de äfven utom sin
andel särskildt erhöllo 80 talenter (300,000 rdr) af bytet. Derefter beseglade
de förbundet till strid mot Perserne på nytt, och Platää, der staternas
sändebud skulle årligen sammanträda, förklarades för en fri och okränkbar
stad. På sådant sätt hade ett skönt föreningsband blifvit knutet kring hela
Hellas, och hvilket nu borde blifva ett skyddsvärn mot kommande stormar
och oroligheter; men de följande tiderna bevisade blott alltförväl, att
lidelserna och en sjelfvisk statskonst snart sönderslita det, som ögonblickets
inspiration och hänryckning anse såsom oupplösligt förbundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
