- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
225

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Följderna af Grekernas seger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nästan samtidigt blef äfven konung Leotychides, som hade segrat vid
Mykale och stod i spetsen för en här i Thessalien, öfverbevisad om att hafva
tagit mutor och dömd till evig landsflykt.

Gudarne afundas menniskornas oblandade lycka, derföre, o dödlige,
sträfven ej derefter, utan radens för deras vrede; detta var en i forntiden
gängse åsigt.

Man hade kanske med större skäl bordt säga: menniskorna afundas
hvarandras lycka och kunna ej bära sin egen. Åtminstone tyckes en sådan
åsigts giltighet bevisas af den firade Themistokles’ sista öden. Han stod
i spetsen för den atheniensiska republiken; men just denna framstående
plats uppväckte afund hos motpartiet, som var fiendtligt stämdt mot alla
nya inrättningar, och hans åtrå efter penningar gaf dem vapen i händerna
till anfall mot honom, under förevändning af att han hade emottagit persiska
penningar. Han frikändes visserligen och blef af borgarena med stora
heders-bevisningar följd från domstolen till sitt hem, men då en ostrakism
(omröstning medelst stenskärfvor) sedermera påkallades, blef han emot allas
förmodan dömd till landsflykt. Han reste till Argos, en stad, som stod i ropet
för att hysa mediska sympatier. Efter Pausanias’ fall ådagalade spartanska
sändebud i Athen, att Themistokles hade stått i förbindelse med denne
högförrädare och till och med deltagit i hans brottsliga åtgöranden. Athen och
Sparta fordrade då att han genast skulle utlemnas åt dem. Han flydde till
Korkyra (Corfu) och sedan till sin fiende, Admetus, Molossernas konung, i
Epiros. Der tog han upp konungens son på sitt knä och satte sig som en
hjelplös fremling vid härden samt bad om gästfrihet. Han erhöll sådan och
tillika hjelp mot sina förföljare. Dock qvarstadnade han ej länge här.
Makedoniska vägvisare förde honom öfver de vilda Pindosbergen till thermaiska
viken, der han påträffade ett handelsfartyg, hvilket under stor fara förde
honom till Ephesos. Ej mindre farlig och äfventyrlig var hans resa till Susa.
Men då han der påminte om de varningar, som han en gång fordom gifvit
storkonungen, och framlade planer till Greklands fullkomliga underkufvande,
kom han i stor gunst. Han fick tre städer till sitt underhåll: Magnesia,
men en inkomst af 50 talenter, skulle gifva honom bröd, Myos sofvel och
Lampsakos vin. Han slog sig serdeles väl ut med dylika inkomster och
behöfde ej frukta Pausanias’ öde. Han dog 65 år gammal af en sjukdom,
men ej af frivilligt intaget gift, som ett ogrundadt rykte velat påstå.

Sedan Themistokles blifvit aflägsnad, ernådde hans förra motståndare,
Aristides, ett stort anseende, och detta ombyte medförde oberäkneliga följder;
ty liksom Themistokles’ stora naturgåfvor förut behöfdes till att verkställa
den nästan tillintetgjorda statens pånyttfödelse, fordrade de nya förhållandena

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free