- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
237

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utvecklingen af Athens makt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

237

en handlingens men ej ordets man, och talade: »Hela Hellas välfärd hvilar
på två grundstenar; den ena ligger i Ättika, den andra vid Eurotas, dessa
äro likaså behöfliga för Hellas, som de båda benen för en menniska. Det
är derföre eder pligt, att med alla eder till buds stående medel söka
bidraga till den ena grundsteneris orubblighet, på det att ej hela Hellas
störtar tillsammans och J krossens med af fallet.» Detta tal öfvertygad e
massan; man lofvade att afsända hjelp trupper, och 4000 krigare, med den tappre
Kimon i spetsen för desamma, begåfvo sig af till Lakonien.

Den atheniensiska hjelptruppen fann likväl sakernas tillstånd helt
annorlunda än den väntat. Det var ej för dem att nedrifva och bestiga
konstgjorda murar, utan Ithomes förnämsta försvarsanstalter utgjordes
hufvudsak-ligast af branta klippväggar, bråddjup och afgrunder, och dessa kunde ej
undanskaffas genom något slags konstiga och sinrika maskiner. Men bakom
klipporna och på bergshöjderna stodo män, som ej räknade på någon nåd
eller barmhertighet, utan endast litade på sina vapen. De gjorde derföre
högst ringa framsteg; belägringen måste såsom förut inskränkas till att hålla
platsen omringad, men Messenierna funno alltid tillfälle att göra utfall och
härjande ströftåg kring den närliggande trakten, och på sådant sätt skaffa
sig lifsmedel, utan att man kunde förutse genom hvilka hål vägar de skulle
komma och utan att man kunde upphinna dem på deras återtåg.

Då sade Spartanerna sinsemellan: »Är det derföre vi hafva inkallat
Athens trupper i hjertat af vårt land, att de skola göra hvad vi kunna
uträtta sjelfva? att våra äregiriga bundsförvandter skola utspeja trakten och
uppgöra planer, huruledes de på lättaste sätt och gina vägar skola kunna
återvända med fiendtliga afsigter och bringa oss i största bekymmer och
trångmål?» Och det som massan mumlade i begynnelsen och endast sig
emellan, det återgaf Gerusian sedan med hög röst; den återsände den
atheniensiska hjelphären utan att ens tacka för hjelpen, alldeles som om de skulle
hafva varit besoldade krigare.

Detta snöpliga afskedande uppväckte allmän förbittring i Athen. Man
förklarade förbundet med Sparta för upplöst; men oviljan vände sig sedan
mot företagets upphofsman och förespråkare, mot Kimon. Han hade redan
<en gång förut, efter Thasos intagande, blifvit kallad inför rätta, emedan han
ej då vände sina segrande vapen mot Makedonien. Han hade ej ens brytt
sig om att svara på denna anklagelse, och hans stora motståndare,, Perikles,
hade då uppstått som medlare, för att försvara fältherrens uppförande och
påminna om hans utmärkta bragder. Men nu förhöll saken sig annorlunda;
en ostrakism föranstaltades, och dess utgång kunde ej gerna blifva tvifvel
underkastad. Flera än 6000 röster dömde den utmärkte mannen till
landsflykt; men han afreste från sin fädernestad utan att likväl upphöra att älska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free