Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigiska företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
atheniensiska besättningen, som fanns inom den långa muren, samt belägrade
nu resten i hamnstaden Nisäa. Vid samma tid aniyckte en spartansk här
Öfver de geraneiska bergen och hotade hela Ättika med ett härjande infall.
Dessa underrättelser utbredde en allmän förskräckelse bland landtfolket och
i staden. Men Perikles visste snart att skaffa råd härföre. Han kände huru
lätt Spartanerna läto muta sig och hade aPtid en betydlig summa under
händer för detta ändamål, och för hvilken han ej var skyldig att göra
räkenskap. Peloponnesierna hade redan framryckt till de fruktbara fälten på den
thriasiska slätten för att framtränga till Eleusis, men nu inleddes
underhandlingar, hvilka hejdade deras anlopp. Till följe af dessa underhandlingar
återförde den unge konungen Pleistoanax och hans rådgifvare Kleandridas hären,
men blefvo båda i Sparta ställda under ransakning för att hafva tagit mutor
samt sedan dömda till landsflykt.
Sedan denna fara blifvit undanröjd, tågade Perikles med en s^tor styrka,
nemligen 5000 hopliter och 50 triremer till Euböa och underkufvade hela
ön på nytt. Men denna eröfring var äfven hela fälttågets resultat, ty det
utvidgade herraväldet till lands var och förblef för alltid förloradt. Öfver
borgarena hvilade länge tungt fruktan för ett nytt anfall af Peloponnesierna,
för hvilka nu Megära var en öppen port, men önskningarne att sätta de vid
Koronea fångna ynglingarna i frihet var äfvenledes stor, derföre beslöt man
att med Sparta och dess bundsförvandter afsluta ett vapenstillestånd på 30 år,
445 f. Ch. till följe af hvilket man i utbyte mot fångarnas utlemnande utrymde
hamnarna Nisäa, Pegä och andra besittningar, samt äfven uppgaf alla
spekulationer på förbund med Megära. Den sednare staden hade genom sin
frivilliga anslutning till Athen bidragit till dess framgång lika mycket som den
genom sitt affall förorsakade dess förödmjukelse, och derföre hyste man äfven
ett så dödligt hat mot densamma, att man afbröt all förbindelse med den.
Athens finanser.
Genom dessa förluster bragtes Athens egentliga herravälde dock
ingalunda till sin undergång. Det hänvisades blott till hafvet, dess egentliga
element. Der herrskade det rned sina flottor, och öarna och kuststäderna
lydde under detsamma såsom förut, samt betalade en årlig skatt, som i
början uppgick till 600, men sedan till 1000 talenter, eller i vårt mynt
ungefär fyra millioner riksdaler. Men man måste likväl tänka sig denna summa
sex till åtta gånger större, emedan penningevärdet var mycket högre på den
tiden än det nu är.
Härtill kommo inkomsterna af de skatter, hvilka erlades af stadens
befolkning, som uppgick till omkring 180,000 menniskor och deribland 20,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
