Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Lif och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dubbel (S). De enkla gångarna, som kallas xyster, voro försedda med tio
fot breda sidogångar på hvardera sidan och hade i midten en två fot lägre
liggande kapplöpnings- och öfnings-bana, genom hvilken åskådarena skiljdes
från de med olja ingnidna, nakna kämparna. Det öppna rummet mellan
portikerna beskuggades af platan-alléer. Det kallades xystum, och användes
dels till promenadplats och dels äfven till öfningslokal. Efter dessa
afdelningar följde det stora stadium (W), hvilket erbjöd rikligt utrymme så väl
åt åskådarena som åt täflarena.
Det är lätt begripligt att ej alla gymnasierna voro byggda efter den af
Vitruvius angifna planen. Dervidlag berodde mycket på läget, mycket var
äfven egendomligt för den tid, i hvilken Vitruvius lefde; men de flesta af de
rum, som vi ofvan uppräknat, nämnas likväl redan af Platon, och vi
misstaga oss derföre ej, om vi föreställa oss att dessa öfningsplatser, såväl för
ungdomen som för den mera mognade åldern, voro i öfverensstämmelse med
den föreliggande planen. För gossarna funnos det dessutom andra anstalter,
som kallades palästrer, och der de utvecklade sina späda, ungdomliga
krafter. I de äldsta tiderna utgjorde de en del af gymnasierna och användes
kanske företrädesvis till öfningar i brottning. Sednare blefvo de snarare
privatanstalter, hvilka till en del stodo i förbindelse med de egentliga skolorna.
Emedan gymnastiken stod i ett så nära förhållande till den grekiska
uppfostran, så att den i och för sig sjelf af en del af folket bedrefs som ett af
lifvets ändamål, fanns det äfven gymnasier i alla städer. De, som funnos i
Athen, Olympia, Delphi och andra städer, voro ej blott prydligt och
konstnärligt bygda, utan pryddes äfven med sköna statyer och bildhuggeri-arbeten.
Sålunda utmärkte sig Korinthiernas kraneion genom många konstverk och
sitt läge i skuggan af en cypresslund, och på samma sätt gymnasiet i Argos
genom sitt omfång. I alla dessa anstalter hade man inredt rum för
lärorika samtal, för kroppsöfningar och bad af alla slag, ehuruväl de sednare
började allmänt begagnas först sedan sederna blifvit mera förvekligade, och
isynnerhet under tiden för Romarenas herravälde.
Den fortfarande fallenheten för gymnastik utgör ett af den grekiska
nationalkarakterens hufvuddrag. Den påträffas i de äldsta tiderna och varar
ända tills den helleniska nationaliteten utslocknar. Alla folk, som stå
naturtillståndet nära, ådagalägga visserligen lust för och kärlek till
kroppsöfningar, men då de nått till lugn och fått sin borgerliga ordning befästad, vända
de sin uppmärksamhet mera till yrkesfärdighetens uppöfvande och bedrifva
sedan blott de öfningar, som närmast hpra till fälttjensten. Hos Hellenerna
var och förblef gymnastiken deremot en älsklings-sysselsättning. Under det
att de skötte densamma utvecklade sig äfven deras utmärkta andliga anlag,
och sålunda kommo de tidigt till den öfvertygelsen, att menniskan endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
