- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
307

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia. Talarkonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

307

ocli uppblomstrande, börjar han tala om det underbara Egypten, som
likaledes måste duka under för de persiska vapnen. Nu berättar han vidare om
det stora rikets öden samt följer härtågen till Indien, Scythien, Thrakien och
slutligen till Grekland, för att visa huru de fria Hellenerna öfvervunno alla
de barbariska folken i Asien och Afrika i det att de besegrade Perserna.

Berättelsen är skrifven med en oefterhärmlig enkelhet och Herodotos’
sannfärdighet är ställd utom allt tvifvel, der han beskrifver hvad han sjelf
sett, utforskat och upplefvat, men der lian upptager fremmande berättelser,
der angifver han alltid tillika deras större eller mindre trovärdighet. Blott
då frågan rör sig kring drömmar, orakler, uppenbarelser och dylikt är han
långtrådig och tager allt för kontant. I sin barnsliga gudsfruktan hänför
han hvarje tilldragelse, hvarje lycklig utgång, till gudarna; och derföre anser
han som det vigtigaste af allt, att utforska deras vilja och förstå deras
vinkar och utsagor, emedan menniskorna, enligt hans sätt att se saken, blott
äro verktyg i deras händer.

På samma gång som Herodotos lade grund till historieskrifningen,
utvidgade och förbättrade han äfven sin tids dermed sammanhängande
geografiska föreställningar.

Enligt Homeros’ dikter var jorden intet annat än en af oceanens vatten
kringfluten skifva, som sluttar något åt söder tillfölje af den tyngd, som
åstadkommes genom den yppiga växtligheten i de heta länderna. Sjelfva
skifvans kanter utmålades ännu sednare af de gamlas fantasi som en rad af
underbara länder. Der funnos Elysium och de saligas öar, der bodde
Hyperboreerna och de rätta Äthiopernas folk. Der låg Solons Atlantis,
Theo-pompos’ Meropis och Plutarchos’ stora saturniska fastland, der Briareus
bevakar den sofvande Saturnus. Der, vid jordskifvan yttersta gränsor, tänkte
man sig det mildaste klimat och den största fruktbarhet, samt innevånarnes
största fysiska kraft och renhet i seder. Genom Herodotos’ meddelanden blefvo
föreställningarne om Afrikas storlek betydligt utvidgade. Under det att man
förr antog det egyptiska Theben och Atlas att vara de sydligaste ändpunkterna,
uppdrog Herodotos gränsen i en båge från Herakles stöder till den östliga
udde af Afrika, som nu kallas Kap Guardafui, ehuruväl han dervid förlade
Nilens källor vid Atlas södra sluttning och tillskref denna flod ett lopp
genom öknen Sahara. Genom Herodotos indrogs det aflägsna Indien med
Indus inom föreställningarnas krets, tillades den arabiska viken och det
ery-thräiska hafvet samt uppfattades mera noga Europas kustformer ända till
den norrut belägna ön Thule, hvilken ansågs såsom verldens slut.

Thukydides, som af Herodotos’ rykte föranleddes att egna sig åt
historiska arbeten, föddes år 470 f. Ch. och erhöll sin undervisning af filosofen
Anaxagoras samt andra berömda lärare. Han egde, dels i fädernearf, dels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free