Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia. Talarkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men Athen var och förblef det andliga lifvets framstående, solbelysta
topp, under det att Sparta låg djupast i skuggan tillfölje af sina stränga och
hårda lagars tyngd. De öfriga staterna grupperade sig emellan dessa båda
yttersta punkter, allt efter som de voro mera eller mindre gynnade med
afseende på härkomst, författning, läge och andra dylika förhållanden.
Redan ländernas och städernas yttre förrådde det
olikartade i innevånarnes andliga verksamhet.
Då man närmade sig till den attiska kusten, såg
man, äfven der naturen var karg och fattig,
arkitektoniska konstverk i marmor. Der glänste pelarena i
Eleusis, der templet på udden Sunion och der, bakom
Piräus, den hafsbeherrskande staden, Akropolis med den
ädlaste konstens mästerverk.
På den lakoniska kusten såg man äfven
visserligen talrika städer och byar, såsom Thyrea, Prasiä, det
handel drifvande Gythion, men deras tempel och theatrar
saknade den trollkrets, hvarmed en ädel konst omgifver
sina bilder, de föreföllo för det mesta små och bety- Thukydides,
delselösa. Detta var. ännu mera fallet i det underkufvade Messenien.
Städerna, eller rättare köpingarna, Korone och det af en herrlig natur omgifna
Methone, liknade fiskarbyar, der handeln och sjöfarten uppehöllos af några
små klena båtar.
Derföre dröjer man gerna vid den historiska framställningen af de
tilldragelser, som röra Athen; man följer med en viss förkärlek dess
uppåtsträfvande, utvecklingen af dess makt; man ser dess förfall med deltagande.
Det liknar en ädel menniskonatur, som blifvit vilseledd och går under, ej
utan egen förskyllari, men som likväl under alla sina villfarelser och fel
ådagalägger sin gamla medfödda själsadel. Liksom man ej gerna kan förvägra en
sådan natur sitt deltagande, likaledes fängslar det athenska folket
betraktelsen, ända in i de sednaste tider.
(Slut på förra delen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
