- Project Runeberg -  Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan /
10

(1898) [MARC] Author: Anders Johan Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsinglands socknar och städer - Naturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


vid sjön Dellen och Forsavattnen: Bjuråker, Norrbo,
Delsbo, Forsa och Hög;

mellan Hassela och Gnarp: Bergsjö och söder därom
Ilsbo,

på gränsen mot Dalarne ligger Los.



D. Naturen.

1. Berg.

Helsingland är ett bergland. Större delen af landskapet
är uppfylld af berg, som utbreda sig från den norska
fjällryggen (Kölen) och så småningom sänka sig mot kustlandet
vid Bottniska viken. Från berggrunden uppstiga oräkneliga
bergshöjder med många och växlande former. Än bildas
sammanhängande bergskedjor, som kunna vara flera mil långa, än
förekomma kortare, afbrutna höjdsträckningar. Än hafva
bergen skarpa ryggar, än äro topparna mera afrundade. Ibland
stupa de tvärbrant ned i den angränsande dalen, ibland sluta
de i en eller flera trapplika afsatser. Stundom höja de sig
likt en stor kägla öfver den omgifvande marken. På en del
ställen åter kan man få se dem som stora jätteklumpar
utkastade mellan hvarandra. Någon gång bilda de liksom en
väldig båge, som med sina mjuka former begränsar
synkretsen. Nästan öfverallt äro de betäckta af barrskog. Här och
där ser man några ljusare fläckar inströdda. Det är löfskog.
Mellan bergshöjderna slingra sig talrika dalgångar. Dessa äro
att likna vid stora remnor i den väldiga bergmassan.
Stundom äro dessa dalar så hopträngda, att den frambrusande
älfven med knapp nöd kommer fram mellan bergen. På andra
ställen vidga dalarna ut sig till rätt stora slätter, som
begränsas af de blånande bergen. I allmänhet ha såväl bergen
som dalarna en sydostlig riktning. Hufvuddalarna utgrena sig
i bidalar med många, olika riktningar. Ifrån dessa bidalar
utgrena sig ytterligare flera andra större och mindre dalgångar.
Sålunda bildas ett oredigt virrvarr af berg och dalgångar, det
hela liknande ett af stormen upprördt haf. Stiger man upp
på en bergshöjd djupt inne i de stora, öde skogarna, har man
en hänförande utsikt. Så långt man kan skåda, ser man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/helsingl/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free