Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Lifsvilkoren: Näringsmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstora instinkten; dels såsom bortröfvande från brödet en
del af dess närande ämnen. De äro på samma gång alltså
både mördare och tjufvar; de förstöra helsan och plundra
kassan.[1] Klart är, att det sura brödets halt af alkohol
och ättiksyra, huru ringa den är, vid dagligt förtärande
deraf småningom omstämmer instinkten och smaken och
är liksom en brygga för öfvergång till begagnande af
spritdrycker och andra farliga retmedel.
Sedan menniskan nu en gång vant sig vid ett
retmedel, och hennes instinkt dymedelst blifvit skadad, så
var öfvergången, såsom straxt ofvan vidrördes, till
förbrukning af flera och starkare retmedel och dermed
sammanhängande ytterligare förstöring af den rena instinkten, lätt
föranledd. Så uppkom efter hand vanan att i brödet
inblanda det skarpa och retande saltet och andra retande
kryddor, en vana som möjligen att börja med föranleddes
endast af önskan att såmedelst förbättra smaken på unket
mjöl, men sedan öfvergick till allmänt bruk.
Ännu ett steg vidare på den farliga afvägen från
naturenlighet togs, då man, ledd af falsk instinkt, började
finsikta det malna mjölet och alltså skilja det i 2:ne
sorter, en gröfre, som gafs boskapen och som arbetsfolket
samt de lägre samhällsklasserna med sin renare instinkt
vanligen välja åt sig till näring, och en finare, som de
högre stånden företrädesvis använda till bröd och annan spis.
Då menniskor genom naturstridigt lefnadssätt med
bruk af retmedel blifvit bortklemade, försvagade och
enerverade, misshagar och stöter det gröfre brödets
naturliga, mörka färg deras ögon, dess naturliga aromatiska lukt
deras näsa, och den naturliga sammanblandningen af
kärnan och yttre hylsan hos sädeskornet deras smak och
ömtåliga, dåliga mage. Qvarnar kunna snart icke mala och
sikta så fint mjöl, icke heller ärliga bagare tillverka så
hvitt och fint bröd, att det gillas af dessas falska,
förvända instinkt samt sjukliga, förstämda sinnesorganer.
Professor Liebig och andra resande berätta, att bagare i
Frankrike, Belgien, England och flerstädes, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
