Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första krigsåret förekommo i Tyskland 140 fall av
smittkoppor, i Österrike 9,111 fall. I det senare landet tvingades
man att i all hast improvisera nödförordningar och en
panikartad kopprädsla grep befolkningen redan efter de första
fallen. Om man tänker på, att ympskyddet Inte inträder
förrän 10—14 dagar efter ympningen kan man mycket väl
förstå denna. Men bortsett från detta stiger enligt all
erfarenhet ympningsbehovet under sådana förhållanden
explosionsartat till en sådan oerhörd höjd, att det är omöjligt att
tillfredsställa det.
Det är icke uteslutet, att även hos våra trupper fall av
smittkoppor kunna förekomma. Skyddet är nämligen inte
absolut, även om det under vanliga förhållanden är
tillfredsställande. Trupperna skyddsympas innan de sändas till
fronten, såvida de inte under de närmast föregående åren
undergått sådan ympning, men man får inte glömma, att en
stor del av vår civilbefolkning icke undergått någon
vaccinering sedan barndomen. Framförallt gäller detta
kvinnorna, som ju icke bli delaktiga av vaccinationen i samband
med värnplikten. Man måste räkna med att en del av de
fångar, som ev. i samband med ett krig kunna komma in i
vårt land, kanske äro av en främmande ras och
erfarenheten har lärt oss, att passagen genom en främmande ras i
mycket hög grad kan öka bakteriernas sjukdomsalstrande
förmåga. Om det skulle föreligga risk för en koppepidemi i
vårt land, böra således alla som inte varit vaccinerade
under de sista 5—6 åren, låta vaccinera om sig på nytt. Genom
detta skulle vi med lugn kunna möta denna krigsfarsot.
Vad pesten beträffar, har den inte under de sista 100 åren
uppträtt som krigsfarsot i Europa, även om man
misstänker, att den förekom i Ryssland under det förra kriget och
man vet, att några enstaka fall då också förekommo i
Paris. Mot sjukdomen har man serum, men detta tycks
huvudsakligen vara verksamt mot böldpesten och icke så mycket
mot den form av pest, som går under namn av lungpest.
Under de år som gått sedan det förra världskriget har
läkekonsten gjort stora framsteg. Nya sera och vacciner ha
sett dagen, vi ha fått nya och effektivare
desinfektionsmedel och förbättrade diagnostiska metoder. Vi veta mer om
sjukdomarna än någonsin tidigare och vi ha all anledning
att hoppas, att bekämpandet av de i samband med kriget
uppträdande sjukdomarna skall ge ännu bättre resultat nu
än under det förra världskriget.
Mot ett flertal infektionssjukdomar och inte minst mot
den fruktade lunginflammationen ha vi fått ett nytt vapen i
sulfonamidpreparaten, en upptäckt som belönades med 1939
års nobelpris i medicin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
