Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den s.k. Bouvengska kommittén, som tillsattes 1914, inkom
1920 med detaljerade förslag angående underbefäls- och
underofficersutbildningen, vari bl. a. en tvåårig
underofficersskola med fullständig eller för mindre begåvad
begränsad realexamen såsom mål för den allmänbildande
undervisningen föreslogs. Ett militärgymnasium borde vidare
inrättas för elever, som voro lämpliga för utbildning till
officer. Efter avlagd studentexamen borde dessa beordras till
krigsskolan. Myndigheter och personalrepresentanter från
vilka yttranden infordrades ställde sig i stort sett välvilliga
till förslaget, men 1924 års riksdag uttalade sig för
förnyad utredning. De på grund härav tillkallade
»underoffi-cerssakkunniga» föreslogo bl. a. försök med en tvåårig
un-derofficersskola, med realexamen såsom mål i
allmänbildande ämnen. Utredningens långa tid var nu förbi och
Kungl. Maj:t kunde till 1925 års riksdag avlåta proposition
angående underofficersskolans organisation. Propositionen
anslöt sig i allt väsentligt till de sakkunnigas förslag. En
förberedande kurs med omkring åtta månaders varaktighet
tillkom, underoffieersskolan blev treårig. Propositionen
antogs av 1925 års riksdag och så kunde organisationsarbetet
börja. Vad som i detta sammanhang är av speciellt intresse,
är att elever som avlagt realexamen kunde erhålla fortsatt
undervisning i en högre linje, som ledde fram till s. k.
begränsad studentexamen. Skolan förlädes först till Göta
livgarde med lärosalar i Artillerigården, men flyttades senare
till Uppsala. Våren 1929 avlades för första gången
underofficers-, real- och begränsad studentexamen vid skolan.
Därigenom hade en för gemene man framkomlig väg yppat
sig att utan annan underbyggnad än vanlig folkskola ta
värvning vid armén och sedan i tjänsten erhålla
officersutbildning. Redan dessförinnan hade man emellertid genom
studiestipendier vid armén skapat en möjlighet för
officers-befordran för underbefäl, men dessa hade till en början ingen
särskild lockelse. De osäkra förhållandena gjorde att
exempelvis hösten 1927 ej ens tillräckligt antal sökande till de
24 studiestipendierna anmälde sig. Av de första
stipendiaterna, alltså de som första gången fingo stipendier under
åren 1926—1927 var det emellertid flera, som lyckades
avlägga studentexamen och en vann hösten 1927 inträde i
krigsskolans officerskurs. I april 1929 utexaminerades från
krigsskolans statkurs den förste stipendiaten, en sergeant
vid trängen, och vid reservofficerskursen sommaren 1929
utexaminerades en stamanställd furir. Trängsergeanten blev
sedan det första vidarebefordrade underbefälet, som nådde
kaptensgraden, men han har sedan övergått till civil tjänst.
Om det även vid flottan skapats möjligheter för gemene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
