- Project Runeberg -  Min hembygd i Tjust /
20

(1933) [MARC] Author: Gustaf Ahlm - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

å de ä så länge, sä länge sen,

men än när jag svänger min klang ä ren.

För allt kling å all klang

som flög kring när som ja svang!

Pang–-

Sä kom där en vårkväll en -båt i lann.
En gosse me leende flicka ve hann
begrep i en hast va som göres borde:
med bast i eka han fast ma gjorde,
men de ä så länge, så länge sen,
dock än när ja svänger, min klang ä ren,
ty allt kling och all klang
når ting, som aldrig svang.

Pling — plang.

Gammeldrängen Blom, som var barnfödd i Rumma,
hade obemärkt kommit in från köket och drog nu i sin
ordning ett strå till stacken.

— Jaha, började han, allt som här ha blive sagt ä
nog så sant. Men ha ni hört tales om vår gamle
körk-väktere, som snodde sa hem ur rysk fångenskap, klädd
i en präkti rävskinnspäls?

— Ja visst ja, Fagerberg hette han.

— Den där rysspälsen, fortsatte gammeldrängen sin
berättelse, kom honom väl te pass när han geck omkring
i sockna för te ta opp lön för si tjänst. En julafta
kom han från Riskebo å skulle te Grop, men en råk
tvang’en te gå i lann ve Kapelludden. Där satte han
sa på en ekstubbe för å vile. Han kom å sitte där
längre än han hadde ämne å visste knappt te sa när en,
som så ut som en präst, kom ut te’n och sa: "Här
sitter du å frys ihjäl". — "Å skräp, töckte körkväktern,
den här rare rysspälsen ger skydd nog."

Prästen bjöd honom följa med in i kapellet för att
fira jul. Körkväktarn följde. Visserligen var kapellet
till det yttre litet och oansenligt, men sen han väl var
inkommen märkte han att det var stort som Västrums
kyrka. Där |brandes vaxljus, sjöngs och lästes som i

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:29:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemitjust/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free