Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var och ön av de hemmavarande få en nagg av den.
•lag satt just och undrade om jag skulle få något, då
Johan sade i det han såg ut genom fönstret: — Nä, men
si på fru Holmberg! Va ho har brått! Ä ho månne
arg över någe? Va står nu på? I detsamma kom
Emil fram till mig, bröt det som återstod av kakan mitt
itu och bjöd mig ena hälften. — Nej, Emil, bara en
nagg, sade jag. Men Emil gav sig inte, och jag fick
nästan tårar i ögonen, när jag betänkte, att han
unnade sin lekkamrat lika gott som sig själv. — Jaha —
det var Modig, som tog till orda — säje om Emil va
en vill, men gosint ä han. Den fromma modern
klappade älsklingsgossen milt över hjässan och hennes ögon
glänste.
Nu tog en stunds tystnad vid, alldeles som lugnet
före stormen, och jag anade att något skulle hända.
Kattan, som sträckt på sig i sängen, reste sig upp och
tog, efter några ögonblicks villrådighet, ett skutt opp
i vävstolen. Mor Nord körde ned henne därifrån.
Kattan gick över golvet; mor Nord ägnade henne
ingen vidare uppmärksamhet, men det gjorde jag och
två till. När hon kom till skåpet, började hon varligt
slicka på väggen, därpå tog hon ett hopp i vädret, med
en duns stötte hon emot mjölkfatet där uppe på
skåpet, dock utan att mjölk skvimpade ur. Emil, som
länge suttit tyst, drog ett djupt andetag och sade
långsamt men med ott visst eftertryck:
— Katta!
— Du otäcke katta! utbrast mor Nord, grep henne i
nacken och förpassade henne ut genom den av den
hjälpsamme Emil på vindvid gavel öppnade dörren.
Den sjuttonårige Johan tittade med oförställd
beundran på sin yngre broder. Han sade ingenting, men han
tänkte väl så mycket mer.
Nu kom vår tjänsteflicka springande.
— Trösta honom, Adolt, hanses pappe ä arg; fru
Holmberg ha vatt å begärt ersättning för en hönsbur.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
