- Project Runeberg -  Min hembygd i Tjust /
41

(1933) [MARC] Author: Gustaf Ahlm - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svingen, men som heter någe annat, hörde di som om
någe släptes fram på vägen, trinner å sånt där. Så
feck di si två omänskligt långe kare, som dro någe etter
sa. Rössleboa stack sa in i skogen. De blev kolmörkt
inna di tordes gå ut på vägen. Va de inte unnlit?

— Jo, sade jag, men kanske flera sett det spöka där
i vägkröken.

— Inte va ja vet.

— Kanske att något hänt idär en gång i tiden.

— Kanhände, men varsken Pylard eller den andre
visste om någe, å den andre, för att ja nu ska komme
närmere trovärdiheta, de va just far min de.

En orolig natt följde. Jag hade min bädd i stugans
nordöstra hörn, stormen kom rakt från norr och slet i
knuten så att jag trodde att den skulle ryckas loss.
Omsider somnade jag. Nästa dag hade stormen lagt sig,
men ett stycke från förstubron låg en manshög driva
som ett ojävigt vittne om stormens framfart. Snön
hade packat sig så hårt att den bar över allt. Jag hörde
sedan att den låg kvar långt fram på våren.

Först några dagar efter stormnatten lyckades Oskar
och Malkus döda stenmården.

Även den svåra vintern 1888 tog slut, och jag skildes
från mina vänner i skogsbygden. I februari året därpå
åkte jag med en godsägare från Västrums kyrka, och i
skymningen kommo vi till vägkröken som Petrus talat
om.

— Här ser det hemskt ut, månne det spökar här,
sade jag.

Godsägaren höll in hästen, såg mig stadigt i
ögon-bandet och sade:

— Inte vad jag vet.

Omsider kom det fram att hundra år tidigare hade
just där i vägkröken ett mord blivit begånget. Två
slogo ihjäl en tredje med gärdsgårdsstörar och dolde liket
i ett stenrös på åkerfältet därnedanför. En hund röjde
illdådet och gärningsmännen. De blevo halshuggna.

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:29:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemitjust/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free