- Project Runeberg -  Min hembygd i Tjust /
43

(1933) [MARC] Author: Gustaf Ahlm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Undor dagens lopp hade hon kommit till insikt om, att
tatterskan illa bedragit henne. Karl Petter frågade:

— Va de ibare klädera å ringa som kärngskrället
f eck ?

Då medgav matmodern, att hon desslikes lämnat
ifrån sig allehanda matvaror, bland annat en rökt
fläskskinka, två kannor destillerat brännvin och iså–-

— Va va de? sporde drängen med omedveten
skärpa i rösten, alldeles socm om han varit husbonde och
talat till en felande tjänarinna.

— Å så fyre riksbankstier, viskade frun och brast i
gråt.

Då gav Karl Petter till ett oartikulerat rop, sprang
fram till skrivbordet och grep en där liggande pistol.
Den befanns vara laddad.

— Hej, skrek drängen och svängde vapnet över
hu-det, blir ja borte så må de va hänt, men kommer ja
te-baks så har ja förning me ma Lit på de ho frua! Den
skamma får inte hände ma, att ja sviker den, vars brö
ja äter. Utan att ta farväl störtade han ut.

Väl utkommen på gården började han tänka efter,
vilken väg han borde ta. Hade inte tatterskan sagt att
hon myllat olyckan med vigd jord från Gladhammars
kyrkogård? Kanske hon kom från det hållet, över
strömmen hade hon inte varit efter besöket på
Kaller-näs. Troligen befann hon sig nu på väg till Falsterbo
bruk.

Nere vid Marens strand låg en flatbottnad eka. I
den rodde han med ikraftiga årtag över sjön. Vid
Bo-torp frågade han en statkarlshustru, om hon sett till
någon tatterska.

— Hu ja, flere styckne, å svarte, osnutne unge å tri
kare, som så ut allihop som ärkel-pärkel själv.

Drängen kände som en stöt för bröstet. Hans käcka
mod sjönk ned till djup betänksamhet. Men blott för
ett ögonblick. Han kände i fickan efter pistolen och
fortsatte sitt lopp.

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 14 12:21:44 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemitjust/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free