Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ SPÅRÖ
Det var en julikväll för många, många herrans år
sedan. Två skärkarlar, som hörde hemma nere i
Väst-rumsskärgården, hade gått i land på Spårö och sökt
sig nattläger under en vresig bergtall. De voro trötta
efter den långa rodden. Visserligen hade de haft ett
sprisegel satt, men från Händelöp hade vinden stått
mot och över Lindödjupet hade de fått taga till
"granseglen" för att kunna hålla slaget upp till Spårösund.
De skulle till Västervik, men nu skymde det fort på, och
de båda karlarna hade beslutat sig för att ta en
sov-törn i land.
Kvällen var ljum och nere i bergskrevorna under
bå-ken var det lä för nordosten, som förresten nu så gott
som alldeles mojnat ut. Månen hade gått upp och stod
blank på den opalfärgade sommarnattshimlen.
Fjärdarna lågo silvertonade, sunden blänkte som sillmjölke
i månflödet. Men uppe i land, där de båda kusarna
bäddat åt sig i ljungen under knotiga tallar, var det
skummare. Det var en sådan där natt, tyckte de båda
friluftslogerarna, som lurenderjare voro i farten. På
Krokö, som ligger mellan Spårö och Idö och på kartan
ser ut som två korslagda kryckor, sådana där som en
jätte kastat ifrån sig, brukade dessa oförvägna herrar
hålla till. Men där ute gömde de icke romkaggarna,
utan dessa stucko de undan i berggölen inne på
Mars-holmen. Lurendejarsjön hette den, och att den rymde
andra skatter än holländska likörer och Bataviarom,
visste både tull och länsman. Fast ingen vågade sig dit
för att dragga.
81
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
