Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Infektionssjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIFTERI, CROUP, STRYPSJUKA 63
än fem dagar, varefter de egentliga difterisymtomen mer eller
mindre häftigt inställa sig.
Då även vid difterien sjukdomsförloppet kan växla betydligt från
att emellanåt vara ganska lindrigt till ett ibland mycket elakartat
förlopp, allt efter patientens mottaglighet eller bacillernas tillfälliga
egenskaper, så vilja vi först beskriva bilden av ett medelsvårt fall
och därtill ansluta skildringen av de olika komplikationerna och
eftersjukdomarna.
Liksom vid scharlakansfeber se vi halssmärtor, feber och ofta
kräkningar vara inledningen. Då en besiktning av svaget till en
början ej visar annat än en starkt belagd tunga och måttlig svullnad och :
rodnad av slemhinnan över mandlarna utan beläggningar, så kunna
vi på denna tidpunkt ej avgöra, om scharlakansfeber, difteri eller
endast enkel halsfluss förestå, febern är vid difteri ofta endast
måttligt hög, men vanligen är sjukdomen tidigt åtföljd av ett nedsatt
och dåligt allmänt tillstånd. Barnen äro slöa och medtagna.
Det karaktäristiska för difteri är beläggningarna i svalget. Då
vid vanlig halsfluss tonsillerna (mandlarna) i svalget äro genomsatta
av enstaka, gulvita »proppar», ser man vid difterien å mandlarna
men också ofta på gommen och bakre svalgväggen i närheten av
mandlarna smutsigt gråvita beläggningar, vilka sitta ganska fast, och
vid försök att lossa desamma uppstår lätt blödning. I de lättare
fallen äro de karaktäristiska beläggningarna och symtomerna i
allmänhet icke så tydligt uttalade och endast bakteriologisk
undersökning kan härvid giva utslaget. Denna utföres lätt av läkaren, och
svaret kan vanligen givas inom 8—12 timmar.
Körtlarna under käkvinklarna svullna tidigt.
I lättare fall »renar sig» halsen ganska snart och allmäntillståndet
förbältras. _
I svårare fall blir beläggningen tjock, svullnaden tilltar och även
utanpå halsen synes tydlig svullnad. Vanligen kännes en
egendomlig, motbjudande lukt (foetor) ur den sjukes hals.
Difterien kan sprida sig från svalget till näsan, och, vad som är
farligast, nedåt till luftstrupen. I scenare fallet uppstår faran för
strypsjuka, croup. Man kan ofta såsom förelöpare till croupen se
mindre fläckar med beläggningar nedåt bakre svalgväggen. När
sjukdomen nått struphuvudet blir rösten hes, hostan torr och
»skällande». Strypsjukan kan ha ett ganska hastigt förlopp och
gör då skäl för sitt namn, i det de små patienterna formliga kvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
