Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Infektionssjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därför till beskrivningen av denna sjukdom (sid. 96) och tillägga
endast vad senare tiders erfarenheter och forskningar givit vid
handen.
Epidemier av samma art äro kända ända från 1100-talet. De hava
liksom alla andra epidemier dock varit tämligen växlande i
avseende på virulens d. v. s. mer eller mindre svårartat förlopp.
Huruvida den senaste epidemien, såsom namnet låter förmoda, verkligen
uppstått i Spanien, är tvivelaktigt. Nästan alla föregående
epidemier hava kunnat ledas tillbaka till uppkomst i orienten i synnerhet
Kina och Ryssland. Våra dagars ”spanska sjuka” började som
bekant med massinsjuknande av så lindrig art och så hastigt
övergående, att man var benägen att underskatta sjukdomens farlighet
och taga det hela skämtsamt, men snart visade sig sjukdomen
antaga en annan och betydligt allvarsammare karaktär och hastigt
bortrycka i synnerhet en mängd av vår annars kraftigaste och
bästa ungdom. Epidemien 1889—90 var i det hela betydligt
skonsammare. Mycket svåra former hava dock även förr funnits, ja
en del vetenskapsmän äro till och med på flera grunder övertygade
om att den s. k. »digerdöden» på 1300-talet, vilken ju har rykte
om sig att ha varit världens mest fruktansvärda farsot, just var
en form av influensa, som liksom i våra dagar särskilt angrep
lungorna såsom en »lungpest».
Ingen sjukdom utbreder sig med en så oerhörd hastighet som
influensan. Förr trodde man därför, att spridningen till stor del
skedde med vinden, men man har nu konstaterat, att hastigheten
ej överskrider våra nutida kommunikationsmedels.
Mottagligheten tyckes vara oerhört stor; det första
massinsjuknandet vid en epidemis utbrott drabbar ofta 50 à 60 proc. av
hela befolkningen. Åldersklassen 20—30 år är i allmänhet svårast
angripen. Späda barn tyckas vara i hög grad oemottagliga. Över
huvud taget plägar mottagligheten vara ringa före 6 och efter 50
års ålder. Under denna epidemi har det visat sig att kraftiga och
friska unga personer företrädesvis insjuknat och fått de svåraste
formerna av sjukdomen. Detta var just förhållandet även vid
»digerdöden».
Vid flertalet smittosamma sjukdomar är det känt, att om man
en gång haft en sådan, får man den vanligen ej mer åtminstone
på rätt lång tid, sjukdomen efterlämnar, som det heter, en viss
immunitet (oemottaglighet). Förhållandet med influensan i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
