Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NÄRANDE BESTÅNDSDELARNA I VÅRA FÖDOÄMNEN 145
utan innehålla blott större eller mindre mängder därav och därjämte
även fett, salter och vatten m. m. Så innehålla kött av nötkreatur
12, fläsk 6, fågelkött 11, hönsägg 13,5, komjölk 5, ost 27—32,
vetebröd 6,3, ärter 23, ris 6,5 procent äggvita, under det att i potatis
finnes blott 1,5, i rovor 1, i blomkål 0,2, i öl 1,5 procent äggvita. Att de
äggvitehaltiga födoämnena höra till de viktigaste och styrka
människans förmåga till kroppsligt och andligt arbete har man sedan
lång tid vetat, dock var man länge ur stånd att förklara detta. Först
nyare forskningar hava kastat ljus över dessa förhållanden, utan att
man kan säga, att allt ännu är fullständigt förklarat. Då muskler.
blod, nerver, hjärna och körtlar huvudsakligen bestå av äggvite
ämnen och då vid dessa organs verksamhet ett sönderfall av
äggvita äger rum, så måste,
för så vitt livet fortfarande
skall kunna äga bestånd,
naturligtvis en =
äggvitemängd, motsvarande denna
förbrukning, tillföras
kroppen genom födan. Nu
trodde man till för ej länge
sedan, att denna
förbrukning av äggvita i följd av
organens verksamhet träf- .
fade själva äggvitan i vävnaderna, att vävnadernas äggvita således
därigenom allt mera förtärdes och att den genom födan tillförda
äggvitan hade uppgiften att i stället för de undergångna cellerna
bilda nya. Numera vet man dock, att förbrukningen av äggvita vid
organernas verksamhet blott till minsta delen gäller vävnaderna
själva, så att cellerna därigenom förtäras och sönderfalla, utan att
det därvid huvudsakligen är den genom näringen upptagna, i saft
massorna och blodet cirkulerande äggvitan, som vid livsverksam :
heten förbrukas. Först om den »cirkulerande äggvitan» är förbrukad
eller i hög grad minskad, måste organen vid sin verksamhet till:
gripa den fasta »organäggvitan». I sådana fall blir organismen
mager, eländig och kraftlös. Tillföres däremot kroppen rikligt med
äggvita, så äger ej blott en anhopning av förrådsäggvita rum i
saftmassorna och vävnaderna, utan vävnaderna själva förökas vid
ett visst överskott av cirkulerande äggvita och tilltaga i omfång.
Den förbrukade äggvitan lämnar kroppen huvudsakligen såsom
19 — Hemmets Läkarebok.
Körtel med utförselgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
