Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 MATSMÄLTNINGSORGANEN
urinämne med urinen och det är på sinnrika undersökningar
angående förhållandet mellan arbete, föda och urinämnesutsöndring, som
dessa resultat grunda sig. Många svenska fysiologer ha inlagt stora
förtjänster vid utforskandet av dessa förhållanden.
För hälsovården följer härav, att envar dagligen måste genom
sin föda upptaga en viss mängd äggvita, om han icke blott vill
uppehålla sin kraft och arbetsduglighet utan även vill uppnå en
förökning av denna eller av sina kroppsliga vävnader i allmänhet.
Enligt undersökningar av urinämnemängden i urinen uppgår
mängden av förbrukad äggvita på tjugufyra timmar till omkring 118—150
gram och alltså måste minst denna mängd dagligen tillföras kroppen
genom födan. Först vid tillförsel av ännu mera följer avsättning
därav och tillväxt av organ och vävnader.
Fett och kolhydrat. Under det att fettet såsom sådant
förekommer i människans kropp antingen avlagrat i cellerna
(fettcellvävnaden) eller i löst tillstånd i blodet och vävnadssafterna, bilda
kolhydraten inga beståndsdelar av vävnaderna och organen själva, utan
införda med födoämnena och uppsugna i blodet eller vävnaderna
omvandlas de mycket snart i kolsyra och vatten samt förbrännas
sålunda omedelbart. Så väl fett som kolhydrat äro ej i stånd att
bilda och uppbygga kroppens vävnader och kunna ej övergå i ägg
vita. Däremot kunna de dels inskränka den genom livsverksamheten
betingade förbrukningen av äggvita, dels befordra avlagringen av
äggvita i kroppen och dels äro de också den förnämsta källan för
värmeutvecklingen. Till kolhydraten höra stärkelsen, som utgör
huvudmassan av mjöl, potatis etc., samt socker, dextrin och gummi.
En människa kan vid tillsats av fett till föda reda sig med en
mindre kvantitet kött och fördrager längre saknaden av köttföda.
om hon får fett, än utan detta. Likaså uppnås fortare avlagring
av äggvita vid köttföda hos feta personer än hos magra, då i den
magra kroppen de upptagna äggviteämnena hastigare förbrukas och
sönderfalla. Önskar man en betydligare avlagring av äggvita och
fett i kroppen (gödningskur), så måste man tillsätta mycket fett till
födan. Vill man omvänt göra en människa mager (bantingskur),
så tillsätter man så litet fett som möjligt till födan och giver därför
endast magert kött. Därigenom ökas mängden av den cirkulerande
äggvitan och sönderdelningen i vävnadscellerna blir livligare.
Värmebildningen genom kolhydraten beror på, att så väl fett
som kolhydrat bestå av kol och detta förbrännes inom kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
