Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 MATSMÄLTNINGSORGANEN
500 gram kolhydrat. Med »medelarbetare» förstår man en man
med medelmåttigt hull, 70—73 kg:s vikt och som är i stånd att
arbeta 9 å 10 timmar utan överansträngning Födan tänkes vara
blandad animalisk och vegetabilisk kost.
Som bekant betecknar man i vanliga livet de födoämnen såsom
i synnerhet närande, vilka företrädesvis bestå av äggviteämnen,
såsom kött, ägg ctc. I allmänhet träffar man därmed sanningen, då,
såsom vi nyss sett, äggvitenäring åter ersätter den genom våra
organs och i synnerhet musklernas verksamhet i kroppen förbru
kade äggvitan, och då blott vid riklig äggvitenäring en stegrad
muskelverksamhet är möjlig. Dock hava vi ju även sett, att till
fyllandet av våra behov behövas ännu andra ämnen såsom
kolhydrat (stärkelsehaltiga ämnen etc.) och att den föda är den bästa.
som innehåller äggvita och kolhydrat i förhållandet 1 : 3—42.
Födoämnen av fullständigt denna sammansättning finnas dock ej
i naturen, utan dessa innehålla antingen för litet eller för mycket
av äggvita och kolhydrat. För att anföra några exempel, så skulle
5340 gram fettfritt fläsk visserligen lämna tillräckligt med äggvita åt
en fullvuxen person för 24 timmar, men den nödiga mängden
kolhydrat skulle först erhållas genom 2,000 gram kött. Av rågbröd
måste 1,430 gram förtäras för att fylla det dagliga äggvitebehovet,
av potatis 4,600 gram, mängder som organismen naturligtvis ej kan
smälta. Man kan således ej kalla köttet i och för sig särskilt
»närande», utan denna egenskap måste endast tillerkännas de
blandningar av födoämnen, som erbjuda ovan angivna förhållande. En
smörgås med kött, ja, även med ost, denna nästan överallt så
vanliga föda, erbjuder en blandning av de närande ämnena, som i det
närmaste motsvarar de ovan omtalade proportionerna.
Ehuru det sålunda är en utomordentligt viktig sak att våra
födoämnen hava en sammansättning av närande beståndsdelar, så
motsvarar dock den kemiska sammansättningens riktighet ej
ensam alla fordringar, som måste ställas på vår föda. Det kommer ej
blott an på, vad vi äta, utan även på vad vi kunna smälta och
tillgodogöra oss. Vad hjälper den i kemiskt avseende mest väl valda
föda, om den cej kan smältas? Den blir ju blott onödig ballast för
matsmältningsapparaten. Smältandet och tillgodogörandet av
födan bero på tvenne förhållanden: på lösligheten av födoämnena
själva i matsmältningskanalen och på vår mages och vår tarms
förmåga att smälta och uppsuga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
